En av 2000-talets mest riskfyllda upptrappningar mellan Israel och Iran är ett faktum. I skuggan av världens blickar har två kärnkraftsanläggningar attackerats, militärer dödats och civila dött på båda sidor. Och trots FN:s krismöten och västvärldens bekymrade ögonbryn är Sveriges egen säkerhet också nu satt på prov.
Israels angrepp mot Irans kärnanläggningar Fredagens israeliska flyganfall mot Iran var inte vilken symbolisk markering som helst. Kärntekniska anläggningar i Natanz, Isfahan och Fordow träffades – enligt FN:s atomenergiorgan IAEA. Iran bekräftar att en del av Natanz-anläggningen förstördes och att två andra anläggningar skadades.
Israels budskap var glasklart: attacken syftade till att bromsa Irans framsteg mot kärnvapen. Premiärminister Netanyahu beskrev det som en fråga om "Israels överlevnad". Enligt uppgifter från FN:s säkerhetsråd ska Israel dessutom ha slagit till mot över 200 militära mål i Iran, med dödade toppgeneraler och kärnfysiker som resultat.
Irans svar: Robotregn över Israel Natten till lördagen kom Irans svar – i form av en massiv robot- och drönarattack riktad mot flera israeliska städer. Minst tre personer dödades i Israel, över 90 skadades. I Tel Avivs förorter slogs bostadshus sönder, människor begravdes i rasmassor.
Men det var inte bara Israel som skakades. Rök steg över flygplatsen i Teheran. Luftvärn aktiverades över Isfahan. Explosioner hördes i flera delar av Iran, där uppgifterna om antalet döda varierar – men Irans FN-ambassadör uppger att 78 människor dödats, majoriteten civila.
Sverige påverkades – igen Regeringen i Sverige har gått ut och sagt att myndigheterna är ”på tårna”. Det bör de vara. Redan tidigare har Säkerhetspolisen pekat ut Iran som ansvarig för incidenter vid Israels ambassad i Stockholm. Attacken mot det israeliska företaget Elbit Systems i Göteborg i höstas misstänks också ha iranska kopplingar.
Polisen har drönarövervakat skyddsvärda objekt. Ändå nämner statsminister Kristersson främst risken för ”sympatiåtgärder” och ”spridningseffekter”. Det är en mild beskrivning för att Iran bedriver en aktiv hybridkrigföring i Europa – inklusive i Sverige.
Västvärldens dubbelmoral Att Iran är den mest destabiliserande kraften i Mellanöstern är ingen nyhet. Ändå tvekade FN:s säkerhetsråd att tydligt fördöma attackerna mot Israel. Många länder i väst ropar på "återhållsamhet" när Israel försvarar sig, men tiger när Iran beväpnar Hamas, Houthi-rebeller och terrorceller i Europa.
Terrorforskaren Magnus Norell menar att Israel nu utnyttjar ett tillfälligt militärt övertag – medan Iran är försvagat inifrån. Det förklarar kanske tystnaden från grannländerna, där få beklagar att Irans regim pressas tillbaka.
Sverige kan inte stå neutralt Det är dags att sluta låtsas att detta är ett "långt borta"-problem. Iran har redan visat att man kan påverka svenska gator, svenska intressen och svenska säkerhetsläget. När staten Israel slår tillbaka handlar det inte bara om självförsvar – utan om att sätta gränser för en regim som länge fått agera ostört. Hur Sverige hanterar detta framåt säger mycket om vår beredskap att försvara västliga värden – på riktigt.
