Högsta domstolen sätter stopp USA:s högsta domstol slog på fredagen fast att Donald Trumps omfattande strafftullar är olagliga. Med röstsiffrorna 6–3 konstaterade domstolen att presidenten överskred sina befogenheter när han hänvisade till nationellt nödläge för att införa tullarna.
Enligt den amerikanska konstitutionen är det kongressen som beslutar om tullar och skatter. Trump använde i stället 1977 års nödbefogenhetslag, International Emergency Economic Powers Act (IEEPA), för att kringgå kongressen.
Domstolen bedömde att lagen inte ger presidenten så långtgående befogenheter i handelspolitiken.
Mer än bara tullar Flera bedömare beskriver beslutet som historiskt. Det handlar inte enbart om handelspolitik, utan om gränserna för presidentmakten.
Under sin mandatperiod har Trump använt tullar som ett verktyg för att pressa företag att flytta produktion till USA, påverka internationella förhandlingar och utöva ekonomiskt tryck mot andra länder.
Genom att ogiltigförklara tullarna markerar domstolen att nödbefogenheter inte kan användas som ett generellt handelspolitiskt instrument.
Trump: ”En skam” – plan B på gång Trump kallade beslutet ”en skam” och uppgav att han förbereder en alternativ väg för att fortsätta sin tullpolitik. Kort därefter meddelade han nya globala strafftullar på 10 procent under en begränsad period.
Presidenten hävdar att högsta domstolens beslut i praktiken gör honom ”ännu mäktigare” genom att tydliggöra vilka andra lagar han kan använda.
Vicepresident JD Vance gick ännu längre och beskrev domstolen som ”rent ut sagt laglös”.
Börsen jublar – osäkerheten kvarstår Wall Street reagerade positivt. De stora indexen steg tydligt efter beskedet. Särskilt bolag med stor exponering mot Kina, som Apple, stärktes.
Men osäkerheten är långt ifrån borta. Ekonomer pekar på att den största risken inte är själva domen – utan oförutsägbarheten kring vad som händer härnäst.
– Problemet är att vi inte vet vad nästa steg är, konstaterade SEB-ekonomen Robert Bergqvist.
Försiktiga europeiska reaktioner EU har valt en avvaktande linje och meddelar att man analyserar beslutet noga. Sveriges utrikeshandelsminister Benjamin Dousa pekar på att ryckigheten i sig skadar världshandeln.
Samtidigt understryker flera europeiska företrädare behovet av minskat beroende av USA.
En principiell maktfråga Domslutet är en tydlig påminnelse om maktdelningens betydelse i det amerikanska systemet. Kongressen lagstiftar, presidenten verkställer och domstolarna granskar.
När presidenter försöker tänja på gränserna – oavsett parti – blir högsta domstolens roll central.
Beslutet innebär ett konkret bakslag för Trump. Men det innebär inte nödvändigtvis slutet för hans tullpolitik.
Striden om handeln fortsätter – nu på en annan juridisk grund.
