I sin senaste lördagsvideo varnar Henrik Jönsson för en ny lag som kan inskränka offentlighetsprincipen för att skydda gröna omställningsprojekt från granskning. Han kallar det ”grön censur” – och menar att lagen riskerar att göra det omöjligt att avslöja misslyckade miljardsatsningar som Northvolt.
Sekretess som skydd för gröna projekt Propositionen ”Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt” föreslår att statsstödda gröna projekt ska kunna sekretessbeläggas i upp till 20 år. Det innebär att uppgifter om affärsplaner, finansiering, leverantörskedjor och produktionskostnader kan hemligstämplas.
Enligt Jönsson skulle detta innebära att skattemiljarder kan pumpas in i högriskprojekt utan insyn. Han menar att det var just offentlighetsprincipen som möjliggjorde avslöjandena om Northvolts havererade affärsmodell, oförklarliga dödsfall och inställda beställningar – avslöjanden som sannolikt inte hade varit möjliga under den nya lagstiftningen.
Demokratins förutsättningar Jönsson lyfter en principiell fråga: vad händer med demokratin när staten och EU prioriterar ”den gröna omställningen” framför transparens? Han menar att politiker och myndigheter vill skydda projekt som egentligen inte tål granskning, och att detta är ett sätt att undvika ansvar för misslyckanden.
I videon beskriver han det som en pervertering av demokratin: medborgarnas rätt att veta hur skattemedel används ersätts med en politiskt motiverad tystnadskultur.
Meritas perspektiv Detta är inte bara en fråga om klimatpolitik, utan om grundläggande demokratiska principer. Offentlighetsprincipen har varit en hörnsten i Sverige sedan 1700-talet och gjort landet unikt i världen när det gäller transparens. Om regeringen börjar inskränka denna princip för att skydda ideologiskt drivna industriprojekt, riskerar vi att förlora det som gör Sverige starkt: medborgarnas rätt att utkräva ansvar.
