Dejtingfällan som slutade i misshandel I Uppsala har en serie brutala så kallade dejtingrån chockat både rättsväsende och allmänhet. Offren – ofta homosexuella män som sökt kontakt via appen Grindr – har lurats i fällor, blivit rånade, misshandlade, hotade och förnedrade. I vissa fall har överfallen filmats. I andra har offren lämnats blodiga på marken, efter att ha blivit sparkade, slagna och utpressade.

Förövarna? Tonåringar i skolåldern, vissa med medelklassbakgrund och gymnasiestudier på dagarna – och grovt våld på kvällarna.

En rättsstat i förfall Trots fällande domar mot flera av gärningsmännen har brotten fortsatt. Polis och åklagare står handfallna, och förövarna är ofta återfallsförbrytare med ett skyddande åldersparaply. I flera fall har gärningsmän dömts – bara för att kort därefter återgå till exakt samma brottslighet.

En person försökte själv gillra en fälla för rånarna – och knivhöggs i ryggen. Polisutredningen? Nedlagd.

Detta sker alltså i Sverige 2025. Ett land där det är fullt möjligt att som minderårig:

  • Begå upprepade grova rån och förnedringsöverfall

  • Råna och knivhugga utan fängelse

  • Möta rättssamhället med dialogmöten, socialsekreterare – och ibland en fikastund

Förtroendekris på riktigt Det här är inte ett enskilt misslyckande – det är ett systemfel. Ett samhälle som inte vågar kalla barn för vad de är när de begår vuxna brott, ett rättssystem som prioriterar förövarens framtid över offrets trygghet, och en politisk klass som blundar för verkligheten.

När unga gärningsmän beter sig som vuxna kriminella, då måste samhället agera därefter. Alternativet är att legitimera ett parallellt rättssystem där vissa grupper – p.g.a. ålder – kan misshandla, hota och terrorisera utan konsekvens.

Och det är precis vad som nu sker i Uppsala.

Valfrihet för brottslingar – men inte för offren Det mest tragiska är att offren i dessa fall ofta är särskilt utsatta. Många är homosexuella män som inte är öppna med sin läggning. Att anmäla ett brott innebär då en personlig risk, utöver det fysiska och psykiska trauma de redan utsatts för.

Men det svenska rättssamhället har tydligt visat vem det vill skydda. Inte den utsatte. Utan gärningsmannen. Inte minst om han är 16 år och har kontakt med socialtjänsten.

Detta är en stat som tappat sin moraliska kompass – och det vet väljarna.