Antalet barn under 15 år som vårdas för könsdysfori har sjunkit dramatiskt, enligt nya siffror som Dagens Nyheter rapporterar. Under de första tio månaderna av 2024 diagnostiserades endast 22 barn med könsdysfori – den lägsta siffran på tio år. Detta är en utveckling som bör ses som glädjande, särskilt med tanke på de kontroverser och risker som präglat hanteringen av könsdysfori bland unga under de senaste åren.

Socialstyrelsens vändning – en nödvändig kursändring Under 2010-talet sköt antalet fall av könsdysfori i höjden, särskilt bland tonårsflickor. Det ökade trycket på könsbekräftande vård ledde till att Socialstyrelsen tidigare rekommenderade hormonbehandling som en säker och lämplig åtgärd för unga patienter.

I takt med att allt fler läkare och forskare slog larm om de potentiellt skadliga konsekvenserna av denna behandling, svängde Socialstyrelsen 2022 i sin bedömning. Riktlinjerna skärptes kraftigt, och behandling med pubertetsblockerare och hormoner skulle därefter endast erbjudas i undantagsfall. Professor Mikael Landén vid Göteborgs universitet, som deltog i utformningen av de nya riktlinjerna, menar att denna förändring har bidragit till den markanta nedgången i nya diagnoser.

– Det finns inte någon riktig behandling att erbjuda längre, vilket kan göra att incitamenten att söka vård blir mindre, säger Landén.

En välkommen utveckling för barnens skull Den kraftiga nedgången i antalet barn som diagnosticeras med könsdysfori kan ses som en viktig vändpunkt efter en period då frågor om könsidentitet och medicinska ingrepp på barn präglats av kontroverser. Att låta småbarn ifrågasätta sin könsidentitet – något som exempelvis förekommit i vissa förskolor där normkritiska pedagogiska metoder använts – är i praktiken att förbereda en hel generation för könsstympning.

Den tidigare okritiska inställningen till hormonbehandling av unga har väckt internationell uppmärksamhet och kritik, inte minst då långtidskonsekvenserna för dessa ingrepp fortfarande är osäkra. Att hormonbehandlingar nu blivit en undantagsåtgärd visar att Sverige tagit viktiga steg mot en mer försiktig och vetenskapligt förankrad praxis.

Skydda barnen – stärk föräldrar och skolor Den senaste utvecklingen understryker behovet av att värna barns trygghet och utveckling. Småbarn bör få växa upp utan att behöva brottas med vuxnas idéer om könsidentitet, och skolor och förskolor bör istället fokusera på att ge barn en stabil grund av trygghet, kunskap och självkänsla.

Det är positivt att vården nu ser ut att gå mot större försiktighet när det gäller könsdysfori hos barn. En generation som tidigt pressats att ifrågasätta sitt eget kön riskerar att drabbas av livslånga konsekvenser. Den nuvarande nedgången i nya diagnoser är därför ett välkommet tecken på att både vården och samhället håller på att omvärdera denna fråga – för barnens bästa.