När julen blir ett genusproblem Ett inlägg från Lunds universitet har utlöst kraftiga reaktioner i sociala medier. I en text från universitetets nyhetsredaktion problematiseras jultomten som en ”välvillig patriark” och julen som en tradition präglad av ”binära ritualer”. Resonemangen kommer från Jens Rydström, professor i genusvetenskap.
För flera debattörer blev detta droppen.
”Ideologisk aktivism – inte forskning” Daniel Schatz skrev på X att Lunds universitet inlett ”ett korståg mot julen” och ifrågasatte varför skattebetalare ska finansiera vad han kallar galenskap. Inlägget fick snabbt spridning.
Även profilen Matts (@Dockmyran) gick hårt åt universitetet och menade att det inte handlar om akademisk analys, utan om ideologisk aktivism med statlig legitimitet.
– Det verkligt anmärkningsvärda är inte att en individ har dessa åsikter, utan att staten betalar lön, lokaler och legitimitet för att sprida dem, skriver han.
Universitetets resonemang I artikeln från Lunds universitet beskrivs jultomten som en manlig idealtyp – en ”välvillig patriark” som utövar makt genom tradition och mjuk auktoritet. Enligt Rydström ifrågasätts andra könsnormer i samhället, men julens ritualer lämnas relativt orörda.
Han menar att detta kan kopplas till behovet av stabila fadersfigurer och till en samtida debatt om manlighet i kris. Slutsatsen är att julen sällan diskuteras ur ett genusperspektiv – och att den kanske borde göra det.
Kritiken: selektiv problematisering Det som väcker starkast kritik är inte analysen i sig, utan urvalet. Debattörer pekar på att västerländska traditioner granskas och problematiseras hårt, medan andra kulturers normer – religiösa uttryck, könsroller eller hedersstrukturer – sällan behandlas med samma iver inom akademin.
– Västerländska traditioner ska brytas ned. Andra kulturers normer ska skyddas från kritik. Det är asymmetrisk ideologi, skriver Matts.
Frågan om uppdraget Kärnfrågan som väcks är bredare än julen. Vad är universitetens uppdrag? Ska skattefinansierad forskning ägna sig åt normkritiska tolkningar av kulturella högtider – eller finns det en gräns där akademi övergår i opinionsbildning?
För kritikerna är svaret tydligt: när traditioner som är frivilliga, inkluderande och djupt förankrade i samhället framställs som samhällsproblem, har proportionerna tappats.
Debatten om jultomten har därmed blivit något mer än en säsongsfråga. Den har blivit ännu ett exempel på konflikten mellan sunt förnuft och ideologiserad akademi.
