Regeringens fritidskort – bidragspolitik i ny förpackning Idag införs det så kallade fritidskortet, en reform som Kristdemokraterna länge drivit på och som nu blivit verklighet med stöd av regeringen. Kortet ska ge barn mellan åtta och sexton år mellan 500 och 2 000 kronor per år för idrott, kultur eller andra fritidsaktiviteter. Den högre summan riktas till familjer i socioekonomiskt utsatta områden, men även barn i välbärgade hushåll omfattas av stödet.
Risk för missbruk Försäkringskassan har i sitt remissvar varnat för att systemet är illa konstruerat. Man pekar på att registret över aktörer som får ta emot fritidskortet inte kan garantera att kriminella eller extremistiska organisationer stängs ute. Regelverket ger inte heller myndigheten möjlighet att kontrollera om föreningarna är seriösa. Kritiken är allvarlig – men reformen rullas ändå ut.
Borgerlig politik på socialdemokratisk grund Reformen visar tydligt hur borgerliga partier allt oftare anammar socialdemokratisk bidragspolitik. Istället för att sänka skatterna och låta föräldrar själva bekosta sina barns fritid, lanseras ännu ett bidragssystem där staten framstår som den givmilda välgöraren. Signalen är tydlig: det är staten – inte familjen – som ska ta ansvar för barns fritid.
En dyr reform utan träffsäkerhet Att barn i resurssvaga familjer kan behöva stöd för att delta i fritidsaktiviteter är det få som motsätter sig. Men när reformen också omfattar barn från ekonomiskt starka hushåll urholkas trovärdigheten. Notan blir hög – cirka 750 miljoner kronor per år – samtidigt som den redan ansträngda statsbudgeten belastas ytterligare.
