Regeringen vill lätta på andrahandsreglerna Regeringen har lämnat propositionen En mer flexibel hyresmarknad till riksdagen. Förslaget innebär att det ska bli enklare att hyra ut bostäder i andra hand, med friare hyressättning och minskade möjligheter för bostadsrättsföreningar att säga nej. Om riksdagen godkänner förslaget träder de nya reglerna i kraft den 1 juli 2026.

Syftet är enligt regeringen att bättre utnyttja det befintliga bostadsbeståndet och få fler bostäder i bruk.

Svårare att stoppa uthyrning En central förändring gäller bostadsrätter. I dag kan en förening neka uthyrning med hänvisning till att lägenheten tidigare varit uthyrd. Det ska framöver bara vara möjligt om uthyrningen varit omfattande eller långvarig. Samtidigt införs en ny privatuthyrningslag som gör det möjligt att hyra ut upp till två bostäder med friare hyressättning. Det föreslås också tydligare regler för blockhyra och delningsbostäder samt höjda avgifter för hyresförmedlare.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (M) framhåller att reformen ska göra det enklare att använda tomma eller underutnyttjade bostäder.

Kritik: risk för spekulation och högre hyror Förslaget har mött kritik, bland annat från organisationen Bostadsrätterna. Deras samhällspolitiske chef Kenny Fredman varnar för att lagändringen kan förändra bostadsrättens grundidé.

Enligt kritikerna kan friare uthyrning leda till att bostäder köps i spekulationssyfte och hyrs ut i stället för att användas som permanentboende. Om många lägenheter hyrs ut riskerar engagemanget i föreningarna att minska, vilket kan påverka förvaltning och gemenskap.

Det finns också farhågor om att friare hyressättning driver upp hyrorna.

Ökat utbud eller ny marknadslogik? Förespråkare menar att reformen kan öka utbudet på hyresmarknaden och göra det lättare för företag att ordna bostäder till personal. Kritiker invänder att det saknas prognoser över hur många bostäder som faktiskt tillkommer.

Reformen rör därmed mer än tekniska regeljusteringar. Den berör balansen mellan äganderätt och kooperativ självbestämmanderätt i bostadsrättsföreningar, liksom frågan om bostaden främst är ett hem eller en investeringsmöjlighet.

Om propositionen antas innebär det ett tydligt skifte mot en mer marknadsorienterad andrahandsmarknad – med både potentiellt större rörlighet och nya risker i systemet.