Forskning ifrågasätter politiskt motiv Att bygga hyresrätter i välbärgade villaområden minskar inte segregationen. Det menar Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet, som riktar kritik mot hur bostadsbyggande används som integrationspolitiskt verktyg.
Bakgrunden är beslutet att låta det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder bygga omkring 50 allmännyttiga hyreslägenheter i Smedslätten, ett område som domineras av småhus och bostadsrätter. Projektet har av de rödgröna partierna motiverats med behovet av att minska segregationen – även om den förklaringen senare tonats ned.
”Segregation har andra drivkrafter” Enligt Grander är kopplingen mellan nyproduktion av hyresrätter och minskad segregation svag. Orsaken är i grunden ekonomisk: nybyggda hyresbostäder är dyra att producera, vilket leder till höga hyror och därmed höga inkomstkrav.
Segregation, menar han, drivs i stället främst av ökande inkomstskillnader och sociala mönster som gör att människor lever parallella liv – oavsett om bostäderna råkar ligga nära varandra geografiskt. Resultatet blir att fysisk närhet inte nödvändigtvis leder till social integration.
”Tvångsblandning” och politisering Grander pekar också på hur frågan om blandad bebyggelse snabbt blivit politiskt laddad. Det som tidigare varit ett etablerat planeringsideal har på kort tid kommit att beskrivas som kontroversiellt, bland annat efter att kritiker myntat begreppet ”tvångsblandning”.
Enligt forskningen finns det dock lite som tyder på att denna typ av bostadsprojekt levererar de integrationspolitiska resultat som ofta utlovas. Effekten begränsar sig i bästa fall till ökad visuell exponering för människor med olika bakgrund – inte till ökad samvaro eller minskade klyftor.
Skolan lyfts fram som nyckel Vill man på allvar minska segregation pekar Grander i stället ut social infrastruktur, särskilt skolan, som en mer effektiv åtgärd. Forskning visar att barn har betydligt lägre trösklar än vuxna för att umgås över sociala och kulturella gränser, vilket gör skolan till en central mötesplats.
Denna bild delas i stort av Stockholms rödgröna styre. Anders Österberg, exploateringsnämndens ordförande, framhåller samtidigt att staden arbetar för att pressa byggkostnader genom så kallade Stockholmshus, där serietillverkning ska ge lägre hyror än traditionell nyproduktion. Han lyfter även ökade resurser till kommunala skolor som ett viktigt integrationsverktyg.
Symbolpolitik eller verkningsfull åtgärd? Beslutet att bygga hyresrätter i Smedslätten innebär ett tydligt avsteg från områdets nuvarande bebyggelsestruktur. Frågan är dock om åtgärden främst fyller en symbolisk funktion, snarare än att angripa de faktiska mekanismer som driver segregation.
När bostadspolitik laddas med integrationspolitiska förväntningar som forskningen inte fullt ut stöder, väcks en större fråga: om politiken fokuserar på synliga projekt för att signalera handlingskraft – medan de mer långsiktiga och svårmätbara åtgärderna hamnar i skymundan.
