Naomi Abramowicz belyser i en ny ledartext i Göteborgs-Posten hur den svenska byråkratin sväller, ofta på bekostnad av dem som faktiskt står på golvet i välfärden.
Byråkratin har blivit för stor I dag finns det fler administratörer, strateger och mellanchefer i offentlig sektor än någonsin. Yrkesroller som ”vårdutvecklare” och ”skolstrateg” är svåra att förstå för utomstående – men de växer stadigt i antal.
Naomi Abramowicz bygger sin analys på statsvetaren Patrik Halls bok Varför ökar den offentliga byråkratin i Sverige?. Hall menar att det inte bara är den nödvändiga byråkratin som vuxit, utan att vi fått en överbyråkratisering: för mycket personal som styr och kontrollerar, för lite resurser till kärnverksamheten.
Både vänster och höger bär ansvar Det är lätt att skylla på arvet från socialdemokratins efterkrigsbygge, men Hall pekar också ut borgerlighetens roll. Marknadsreformer och privatiseringar har skapat ett behov av fler kontroller och tillsynsmyndigheter.
Dessutom har trenden med New Public Management – styrning inspirerad av näringslivet – ökat behovet av administratörer som mäter och utvärderar resultat.
Organisationer vill växa, inte krympa Enligt Hall drivs utvecklingen även på inifrån. Administrativa roller ger högre status, bättre lön och enklare arbetsvillkor än slitsamma jobb som lärare, sjuksköterska eller polis. För många blir det enda karriärvägen att lämna golvet och gå till kontoret.
Det är inte de enkla sekreterartjänsterna som ökat – tvärtom har de ofta försvunnit – utan just de högavlönade rollerna med otydliga arbetsbeskrivningar.
Lösningen: Satsa på kärnan Abramowicz avslutar med en tydlig uppmaning: Att bromsa byråkratiseringen borde inte vara en höger-vänsterfråga. Alla partier har ett gemensamt intresse av att resurserna går till välfärdens kärnuppgifter.
Det måste bli mer lönsamt, mer attraktivt och mer statusfyllt att vara polis, lärare eller sjuksköterska – inte att bli ännu en ”verksamhetsutvecklare” på ett kontor.
