Bråket i Bryssel: Filmen bekräftar Måwes version – Vänstern talar om ”rättsosäkerhet” Den påstådda misshandeln i EU-parlamentets korridorer har tagit en ny vändning. Alice Teodorescu Måwe (KD) har sett övervakningsfilmen – och den stärker hennes version. Vänsterpartiet däremot har ännu inte sett filmen och anklagar parlamentet för partiskhet.
Tvärtom – det var Teodorescu Måwe som blev attackerad För två veckor sedan anklagade Vänsterpartiet Kristdemokraternas EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe för att ha gått till fysisk attack mot en av deras tjänstemän i Bryssel. Vänsterkanslichefen Marie Antman talade om blåmärken och ett "angrepp".
Men när parlamentets talman Roberta Metsola lät granska övervakningsfilmerna visade det sig att verkligheten såg annorlunda ut. Det var Vänsterpartiets tjänsteman som enligt talmannens bedömning "initierade och eskalerade" situationen – efter att ha filmat Teodorescu Måwe utan samtycke.
KD-politikern: Filmen visar att jag blev attackerad Alice Teodorescu Måwe skriver nu på X att hon själv sett filmen, och att den bekräftar hennes version av händelsen: hon blev konfronterad, verbalt attackerad och till slut fysiskt angripen när hon försökte filma tillbaka.
– Det var jag som blev attackerad, inte tvärtom, konstaterar hon.
Bakgrunden till konfrontationen är enligt Måwe hennes politiska hållning i Israel-Palestinafrågan. Den anonyma V-tjänstemannen ska ha uttryckt sig aggressivt om hennes ställningstaganden, samtidigt som denne höll upp en mobilkamera nära henne.
Vänstern rasar – men vägrar se filmen Trots att Vänsterpartiet nu erbjudits möjlighet att se filmen, valde man att inte närvara på utsatt tid. Istället anklagar partiet parlamentet för rättsosäkerhet – eftersom Måwe fått se filmen före dem.
Kanslichef Marie Antman menar att behandlingen är partisk och beklagar att filmen inte visats tidigare. Hon hänvisar också till att en förundersökning fortfarande pågår hos belgisk polis, trots att parlamentets interna bedömning redan gjorts.
Vänsterpartiets dubbla måttstockar Det här är ett typexempel på hur vissa partier gärna talar om rättssäkerhet – men bara när det passar deras agenda. En KD-parlamentariker blev offentligt utpekad som förövare, medan filmbevisen visar att det snarare var hon som blev angripen. I stället för att be om ursäkt, ifrågasätter Vänsterpartiet parlamentets hantering – och kallar det rättsosäkert att bevis används.
Om rollerna varit omvända – och en KD-tjänsteman gått till angrepp mot en V-parlamentariker – hade drevet varit öronbedövande. Nu möts saken av tystnad från samma kretsar.
