Elskatten sänks – men experter kallar det symbolpolitik Regeringen och Sverigedemokraterna presenterade i veckan en sänkning av elskatten med 20 procent samt ett nytt högkostnadsskydd på 1,50 kronor per kilowattimme. Åtgärderna marknadsförs som en ”betydande lättnad” för hushåll och företag – men möts av hård kritik från experter.
”Betydelselöst för hushållen” Elmarknadsanalytikern Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola, menar att förslaget i praktiken inte kommer att påverka särskilt mycket:
– Högkostnadsskyddet kommer att ta bort några pristoppar ibland, men min bedömning är att det är för högt för att det ska ha någon större betydelse. Det är bara symbolpolitik, säger han.
Som jämförelse har Norge satt sitt pristak vid 40 öre per kilowattimme – nästan fyra gånger lägre än det svenska. Det innebär att norrmännen kan fortsätta konsumera el utan priskänslighet, vilket driver på en hög export av el från Sverige och därmed pressar upp de svenska priserna.
Danmark visar vägen Enligt Nilsson hade ett verkligt reformförslag varit att följa Danmarks modell, där elskatten sänktes med 95 procent. Den svenska skattesänkningen på knappt tio öre per kilowattimme motsvarar i jämförelse bara en kosmetisk justering.
– Hade man gjort som Danmark, det hade varit en reform så jag hade känt ”den här regeringen vet vad de gör”, säger Nilsson.
Meritas perspektiv Tidöregeringen talar gärna om ”rejäla skattesänkningar”, men nöjer sig i praktiken med småjusteringar som knappast ändrar hushållens verklighet. När andra länder som Danmark och Norge tar krafttag, väljer regeringen att gå med minsta möjliga åtgärd – samtidigt som miljarderna rinner iväg till bidrag och symbolpolitik.
Det som behövs för att långsiktigt sänka priserna är reformer som adresserar grundproblemen: bristen på planerbar elproduktion, uppdelningen i elområden och den skadliga beskattningen. Små plåster på såren räcker inte.
