Rapport från Europarådet väcker ilska: ”En attack på svenska reformer” När Europarådets kommission mot rasism och intolerans (Ecri) i dag publicerade sin sjätte rapport om Sverige, var det inte bara innehållet som väckte reaktioner – utan också tonen. Kritiken riktas mot delar av Tidöavtalet och svenska integrationsåtgärder, med ett språkbruk som framstår som både ideologiskt och aktivistiskt snarare än objektivt.

Från övervakning till opinionsbildning? Ecri, en del av Europarådet, ska enligt stadgarna övervaka och analysera diskriminering och intolerans. Men i årets rapport tar man tydlig ställning mot svenska reformer som ännu inte är genomförda, däribland införandet av säkerhetszoner – ett förslag som syftar till att återta kontrollen i utsatta områden. Enligt rapporten medför zonerna ”stor risk för rasprofilering” och bidrar till ”känslan av marginalisering”.

Frågan många nu ställer sig är: på vilket underlag bygger Ecri sina slutsatser? Och i vilken utsträckning har man tagit in svenska erfarenheter av gängbrottslighet, parallellsamhällen och trygghetskris i bedömningen?

Politiserat språkbruk undergräver förtroendet Rapporten blandar legitima iakttagelser – som behovet av att utreda hatbrott och skydda utsatta minoriteter – med långtgående spekulationer om politiska beslut. Man uppmanar dessutom till att svenska politiker offentligt tar ställning mot ”rasism och homofobi”, i samband med lagförslag som saknar sådan koppling. Det är anmärkningsvärt att en internationell expertkommission gör sig till uttolkare av svensk inrikespolitik på det här sättet.

Det väcker frågan om Europarådet, en institution som varit en viktig garant för mänskliga rättigheter i Europa, riskerar att förlora sin legitimitet när dess organ uppträder som opinionsbildare.

Ett Sverige med växande problem – men tystnad om orsakerna Att Ecri uttrycker oro över ökade känslor av utanförskap bland migranter är i sig inte kontroversiellt. Men rapporten nämner inte med ett ord de faktiska problem som föranlett många av de svenska reformförslagen: dödsskjutningar, barnrekrytering till gäng, våld mot blåljuspersonal och grov organiserad brottslighet i invandrartäta områden. Istället framställs försöken att vända utvecklingen som ett hot i sig.

Det är ett perspektiv som tycks mer hämtat från aktivistorganisationer än från oberoende experter.

Dags att tala klarspråk om Europarådets roll Europarådet grundades 1949 med syftet att skydda demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Europa. Men dessa mål hotas nu av en allt tydligare aktivistisk slagsida i vissa av rådets organ. För Sverige – och för andra länder som kämpar med reella integrationsutmaningar – är det avgörande att den europeiska rättighetsinfrastrukturen inte förvandlas till ett politiskt påtryckningsverktyg.

Om Europarådet vill bevara sitt inflytande behöver det också bevara sin trovärdighet.