EU:s nya superbudget: Skattepengar in – frihet ut? EU-kommissionen föreslår en rekordstor långtidsbudget på 22 000 miljarder kronor. Trots löften om att inte höja medlemsavgifterna öppnas dörren för nya EU-skatter. Kritiken är omfattande – men kommissionens retorik talar om en "budget för en ny era".

EU-kommissionen har nu presenterat sitt förslag till långtidsbudget för perioden 2028–2034 – och det är den största i unionens historia. Med en totalsumma på nästan 2 000 miljarder euro, motsvarande 22 000 miljarder kronor, blir den en tydlig markering om vilken riktning unionen tänker ta: mer centralstyrning, större utgifter och nya skatter.

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen kallar budgeten ”större, smartare, skarpare” – men från flera håll kommer nu beska reaktioner.

Nya skatter i stället för högre medlemsavgift Enligt förslaget ska budgeten inte finansieras genom högre avgifter från medlemsländerna. I stället vill EU-kommissionen införa nya så kallade egna medel – alltså skatter som EU själv kan ta in. Bland annat nämns avgifter på tobak, elektroniskt avfall och storföretag.

Men Sveriges regering är tydlig: det finns inga gratispengar.

– Det här är pengar som annars skulle gått till de nationella budgetarna eller direkt till konsumenterna, konstaterar EU-minister Jessica Rosencrantz (M).

Sverigedemokraternas Charlie Weimers går längre och uppmanar regeringen att hota med veto om inte budgeten minskas kraftigt.

Prioriteringar som väcker frågor Största delen av budgeten går fortsatt till jordbruks- och regionalstöd – men dessa områden får minskad andel jämfört med tidigare. Mer pengar läggs istället på konkurrenskraft, försvar, bistånd och EU:s egna löner och pensioner.

Uppdelningen ser ut så här:

53 %: Jordbruk, regionalstöd, migrationshantering och coronalån.

29 %: Konkurrenskraft – inkl. försvar, forskning, studiestöd.

11 %: Globala frågor – bistånd och grannländer.

6 %: EU:s egna kostnader – löner, pensioner, administration.

Det betyder att stora summor kommer att fördelas till områden långt ifrån det svenska folkets prioriteringar.

Sverige och andra nettobetalare i motvind Sverige, Nederländerna och Tyskland har uttryckt oro över budgetens storlek. Regeringen vill att budgeten ska ligga på max 1,0 procent av EU:s BNP, inte 1,3 procent som nu föreslås.

– Vi behöver en helt annan budget än den vi såg i dag, säger Rosencrantz.

Men Sveriges inflytande är begränsat. EU:s budget måste antas enhälligt – vilket ger varje land formellt veto – men i praktiken är det en politisk kraftmätning där stora länder ofta dikterar villkoren.

Kommentar: EU i riktning mot federal skattestat Det mest oroväckande är kanske inte beloppet i sig, utan vad budgeten symboliserar: en fortsatt förskjutning av makt från medlemsstater till Bryssel. När EU börjar ta in egna skatter minskar medlemsländernas kontroll – och med det demokratin.

Svenska skattebetalare ska enligt förslaget inte betala mer – men får mindre att säga till om. Det är en bekymmersam utveckling för ett land som redan är nettobetalare och nu förväntas finansiera en budget som till stor del används till andras prioriteringar.