EU slår mot företagsavtal – men låter fackföreningar hållas Foodora-ägaren Delivery Hero får miljardböter för att ha värnat lojalitet bland anställda. Samtidigt granskas inte fackens egna konkurrensbegränsningar. En asymmetri växer i EU:s konkurrenspolitik.

Miljardböter för icke-värvningsavtal EU-kommissionen meddelade under måndagen att den utdömt böter på motsvarande 3,5 miljarder kronor till matleveransjätten Delivery Hero och spanska Glovo. Orsaken? Bolagen har enligt kommissionen brutit mot konkurrensrätten genom att dela marknadsinformation och komma överens om att inte värva varandras anställda efter att Delivery Hero köpt in sig i Glovo 2018.

”Det här fallet är viktigt då deras tillvägagångssätt underlättades av Delivery Heros minoritetsandel i Glovo”, säger EU:s konkurrenskommissionär Teresa Ribera, som också konstaterar att detta är första gången kommissionen agerar mot ett så kallat icke-värvningsavtal.

Skyddar konkurrens – men bara åt ena hållet? I grunden är det förstås rimligt att se över avtal som kan hindra individers fria rörlighet på arbetsmarknaden. Men samtidigt väcks frågan varför EU inte med samma iver granskar fackföreningar som aktivt begränsar företags möjligheter att konkurrera om arbetskraft – till exempel genom sympatistrejker, blockader och kollektivavtalskrav som fungerar exkluderande.

När företag förbjuds att ens avstå från att värva varandras anställda, men fackföreningar fritt får använda liknande metoder i motsatt riktning, uppstår en asymmetri i konkurrenspolitiken. Det är inte längre fri konkurrens som försvaras – utan ett ideologiskt urval av vem som får konkurrera och hur.

Vems frihet försvaras – arbetsgivarens eller fackets? EU:s budskap i detta fall är tydligt: företagsledningar ska inte försöka skydda sin arbetsstyrka genom informella överenskommelser. Samtidigt väjer man för att ta i frågor där fackliga strukturer sätter konkurrensen ur spel. Det är en selektiv tillämpning av konkurrensrätten som riskerar att undergräva trovärdigheten i hela systemet.

Om fri rörlighet och konkurrens på arbetsmarknaden verkligen är ett överordnat mål, borde reglerna gälla alla aktörer – inte bara företag.