Mer makt till Bryssel eller återhållsamhet? Kampen om Europas framtid tar sin början idag. När Ursula von der Leyen presenterar sitt förslag till ny långtidsbudget väntas både nya EU-skatter, miljardomfördelningar och ideologiska konflikter om vad EU egentligen ska vara.

När EU-kommissionen i dag lägger fram sitt förslag till långtidsbudget för perioden 2028–2034 står mycket på spel. Budgeten, formellt kallad MFF (Multiannual Financial Framework), utgör EU:s ekonomiska ryggrad – och blir ett slags svar på frågan: Ska EU bli en superstat med egna skatter och utgifter, eller ett samarbete mellan suveräna stater?

Draghi-rapporten som förändrade allt Bakom kulisserna har förarbetet präglats av en annan tungviktare: Italiens förre premiärminister Mario Draghi. Hans rapport om hur EU kan återfå konkurrenskraft har fungerat som kompass för kommissionen. Draghi menar att Europa hotas av att halka efter ekonomiskt – och att det kräver kraftfulla satsningar på bland annat försvar, energi och innovation.

Men för att satsa krävs pengar. Och där går åsikterna isär.

En budget under globalt tryck EU står mitt i flera parallella kriser: krig i Ukraina, hot om handelskrig från USA, ökad konkurrens från Kina, migrationsvågor, klimatutmaningar – och en växande politisk splittring internt. Von der Leyens nya budgetförslag måste navigera mellan allt detta.

Medan vissa medlemsländer vill se en fördubbling av budgeten (upp till 2 procent av BNP), säger andra tvärt nej till en ökning. Sverige hör till de mest återhållsamma och kräver omprioriteringar snarare än ökade anslag.

Nya skatter på väg? En av de mest kontroversiella delarna gäller finansieringen. Kommissionen vill införa nya “egna resurser” – det vill säga EU-skatter – för att minska beroendet av nationella bidrag. Förslagen inkluderar:

  • En ny bolagsskatt för stora företag (över 50 miljoner euro i omsättning)
  • Avgifter på elavfall och tobak
  • Intäkter från klimatsystem som ETS och koldioxidtullar (CBAM)

Sverige och andra nettobetalare är skeptiska. “Vi ser inget behov av nya EU-skatter”, har EU-minister Jessica Rosencrantz (M) förklarat. Hon förespråkar i stället striktare budgetdisciplin och att pengar inte ska gå till länder som bryter mot rättsstatens principer.

Förenkling – eller maktkoncentration? Von der Leyen föreslår att EU:s två största utgiftsposter – jordbrukspolitiken och regionalstöden – slås ihop till en gemensam “megafond”. En ny konkurrenskraftsfond och en fond för utrikespolitik ska också införas.

Förespråkarna talar om effektivisering. Kritikerna ser ett steg mot centralisering och minskat regionalt inflytande. Missnöjet är redan starkt bland jordbrukslobbyn och regionpolitiker, särskilt i östra och södra Europa.

Vad står på spel? Draghi varnade i sin rapport för att EU utan förändring tvingas välja mellan att ge upp sin välfärd, sin miljö – eller sin frihet. Men frågan är om 27 medlemsländer kommer överens om något radikalt. Alla måste nämligen säga ja – annars blir det ingen ny budget alls.

EU-kommissionens förslag i dag är alltså bara början. Nu följer två år av hårda förhandlingar där varje siffra, varje princip och varje skatteförslag kan bli ett slagfält.