Ny EU-reform riskerar nya elprischocker Sverige står inför ännu en konflikt om elmarknaden. Denna gång gäller det EU:s balansplattform MARI – ett tekniskt system som på pappret ska effektivisera elbalanseringen, men som enligt Svenska kraftnät riskerar att återskapa exakt de problem som nyligen slagit hårt mot hushåll och industri.

Trots varningar pressar Energimarknadsinspektionen på för en snabb anslutning. Frågan är om Sverige återigen håller på att låta ett ideologiskt EU-projekt gå före fungerande marknadsekonomi och teknisk verklighet.

Erfarenheterna är färska – och dyra När Norden införde flödesbaserad kapacitetsberäkning och det automatiserade mFRR-systemet i slutet av förra året blev resultatet kraftiga prisrörelser, extrema obalanspriser och snabbt stigande kostnader – särskilt i södra Sverige.

Svenska kraftnät varnar nu uttryckligen för att MARI riskerar att ta elmarknaden tillbaka till ett system som redan visat sig dysfunktionellt.

– Risken är att vi går tillbaka till en utformning som gav så stora problem, konstaterar myndigheten.

Kostnaderna hamnar hos konsumenterna Balanseringskostnaderna har enligt branschens egna beräkningar ökat med flera hundra procent i elområdena SE3 och SE4 sedan i våras. Dessa kostnader syns inte alltid direkt på elräkningen – men slår igenom via högre avtal, större osäkerhet och ökade kostnader för elintensiv industri.

I praktiken är det hushåll och företag som får betala priset för ett system som blivit allt mer komplext, allt mer centraliserat – och allt mindre förutsägbart.

Volatilitet lockar spekulation, inte stabilitet Ett tydligt tecken på att marknaden håller på att förvridas är förändringen bland aktörerna. Antalet balansansvariga har mer än fördubblats på kort tid.

Enligt energianalytiker är många av de nya aktörerna inte där för att tillföra ny flexibilitet eller produktion, utan för att handla på volatiliteten.

Det är ett klassiskt symptom på ett system där politiskt konstruerade regler skapar arbitragemöjligheter – snarare än robust försörjning.

Ett system byggt för fel geografi Kärnproblemet är att EU:s elmarknadsreformer inte är anpassade för nordiska förhållanden. Sverige har stora vattenkraftsresurser i norr, medan efterfrågan och obalanser främst uppstår i söder.

Algoritmer som inte tar hänsyn till fysisk verklighet riskerar att aktivera resurser i fel områden, skapa prisspiraler utan faktisk brist – och i värsta fall legitimera extrema priser helt utan koppling till tillgång och efterfrågan.

Att MARI dessutom tillåter pristak upp till 15 000 euro per megawattimme väcker ytterligare frågor om proportionalitet och marknadslogik.

När politiken skapar problemen – och vill lösa dem Samtidigt växer frustrationen. En stor majoritet av svenskarna säger sig vilja se statliga pristak eller skyddade elpriser. Det är begripligt – men farligt.

Historien är tydlig: när politiskt skapad marknadsinstabilitet möts med ännu mer politisk prisstyrning förvärras problemen. Pristak, subventioner och statliga garantier döljer symptomen – men förstärker obalanserna.

Det är samma logik som lett till dagens situation.

Frihetligt perspektiv: stabilitet före centralisering Ett fungerande elsystem kräver långsiktiga spelregler, fysisk realism och marknadssignaler som speglar verkliga kostnader. Inte snabba EU-reformer, algoritmisk överstyrning och politiskt framtvingade lösningar som ignorerar nationella förutsättningar.

Konflikten kring MARI blottlägger en större fråga: Ska Sverige fortsätta acceptera elmarknadsreformer som drivs av politisk ambition snarare än teknisk och ekonomisk rationalitet?

Eller vågar man dra i bromsen – innan nästa elchock slår till?