EU-kommissionens ordförande manar till lydnad – oavsett vem som styr techjättarna

EU varnar – reglerna gäller, punkt slut EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har skickat en tydlig signal till techbolag som X, Meta och Tiktok: EU:s regler ska följas – oavsett vem som leder företagen eller var de är baserade.

– Vi tillämpar reglerna rättvist, proportionerligt och utan partiskhet. Vi bryr oss om att skydda människor, sa von der Leyen enligt Politico.

Uttalandet kommer i kölvattnet av EU:s nya digitala regelpaket, som bland annat ger kommissionen möjlighet att bötfälla, tvinga till borttagning av innehåll och i extrema fall blockera plattformar som anses bryta mot regler om bland annat desinformation och hatpropaganda.

Frågan som inte ställs: Vem definierar vad som är ”skydd”? Kritiker menar att uttalandet belyser en växande tendens från EU att klä centraliserad maktutövning i omsorgens språkdräkt. Plattformar som X och Tiktok beskrivs som hot – inte för att de bryter mot lagar, utan för att de möjliggör fria samtal som inte alltid följer EU:s prefererade narrativ.

Henrik Jönsson formulerade på X en alternativ syn: ”Att ’skyddas’ av EU-politruker skrämmer mig betydligt mer än folk som säger olämpliga saker i sociala medier.”

Det är ett perspektiv som delas av många frihetligt sinnade EU-medborgare – särskilt i ljuset av hur plattformscensur har använts tidigare för att trycka ned både legitim kritik och obekväma fakta.

Ett regelverk med växande ambitioner EU:s Digital Services Act (DSA) och Digital Markets Act (DMA) är tänkta att ”skydda användare” och motverka dominans från stora techbolag. Men vad som i teorin är ett konsumentskydd riskerar i praktiken att ge politiker ökad kontroll över den digitala offentligheten.

Tydligt är att kommissionen ser sig som en global normgivare. Von der Leyen gjorde det klart att det inte spelar någon roll om plattformen har huvudkontor i San Francisco eller Peking – i Europa är det EU:s regler som gäller.

Men frågan kvarstår: När yttrandefrihet, pluralism och civil olydnad uppfattas som ett hot, vad finns kvar av det fria samtalet?