Hovrätten: Våldtäkten var ”kortvarig” Den 19-årige eritreanen Yazied Mohamed döms till tre års fängelse för att ha våldtagit 16-åriga Meya Åberg i Skellefteå. Men trots den fällande domen får han stanna i Sverige – eftersom hovrätten bedömer att övergreppet inte var tillräckligt grovt för att motivera utvisning.

Det var på kvällen den 1 september 2024 som Meya överfölls på väg hem från sitt extrajobb. Våldtäkten skedde i en gångtunnel i centrala Skellefteå. Fem dagar senare kände hon igen gärningsmannen – en man som beviljats permanent uppehållstillstånd som flykting tre år tidigare.

Han greps, men friades i tingsrätten efter oenighet bland nämndemännen. Hovrätten för övre Norrland ändrade senare domen: tre års fängelse och 240 000 kronor i skadestånd. Men något utvisningsbeslut blev det inte.

”Inte tillräckligt allvarligt” Hovrätten motiverar beslutet så här: ”Med hänsyn till gärningens karaktär och varaktighet finner hovrätten att brottet visserligen är allvarligt men att det inte varit fråga om ett sådant synnerligen grovt brott som kan föranleda utvisning.”

Hovrättsrådet Lars Viktorsson förklarar beslutet: ”Det var ett kortvarigt förlopp. Han förde in fingrar i henne, inte sin penis. Han genomförde inte ett vaginalt samlag.”

Ett rättssystem utan konsekvens Uttalandet har väckt avsky, både i Sverige och internationellt. För Meyas pappa, Johan Åberg, är domen ett hån: ”Hade jag fått välja hade han suttit på livstid. Vad är min dotters liv värt egentligen?”

Meya själv säger att hon är lättad över fängelsedomen, men besviken över att våldtäktsmannen får stanna i landet: ”Jag hade önskat att han skulle få fler år, så jag kan gå vidare mer.”

Den enda nämndeman i hovrätten som ville utvisa gärningsmannen var Sammy Lie (SD). Han reserverade sig: ”Brottet är synnerligen grovt och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom stanna kvar i Sverige.”

Skyddet för förövare viktigare än skyddet för offren Fallet har aktualiserat en bredare fråga: varför tillåts grova brottslingar som saknar svensk medborgarskap att stanna kvar i landet efter avtjänat straff?

Enligt utlänningslagen kan flyktingar inte utvisas om det finns risk för förföljelse i hemlandet – även om de begår våldtäkt, mord eller andra grova brott. Det innebär i praktiken att skyddsstatus väger tyngre än rättssäkerheten för svenska medborgare.

Det är ett system som allt fler ifrågasätter.

Medborgerlig Samling: Livstidsutvisning utan undantag Medborgerlig Samling har inför valet 2026 krävt automatisk livstidsutvisning utan undantag för utlänningar som fälls för allvarliga brott. Partiets linje är att skyddet för svenska medborgare måste väga tyngre än skyddet för utlänningar som begår grova övergrepp: ”Den som kommer hit som gäst och våldtar, rånar eller mördar har förbrukat sin rätt att vistas i Sverige. Punkt.”

En rättsstat ur balans Fallet Meya Åberg illustrerar en växande klyfta mellan rättssystemets moral och folkets rättsuppfattning. När domstolar väger varaktighet och penetrationssätt tyngre än offrets trauma, när nämndemän friar efter partipolitiska lojaliteter – och när gärningsmän med permanent uppehållstillstånd skyddas från utvisning – då har något gått fundamentalt fel.

Frågan är inte längre om lagstiftningen behöver ändras. Frågan är varför det dröjt så länge.