Elskatten har ökat 600 procent Sedan 1990 har den svenska elskatten ökat med drygt 600 procent, enligt beräkningar från Företagarna. Under samma period har konsumentprisindex stigit med omkring 110 procent.

Från 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el – men den ligger fortfarande på 36 öre per kWh exklusive moms för hushåll och majoriteten av företagen.

Trots sänkningen är skatten i praktiken tillbaka på samma nivå som 2022.

Samtidigt har Danmark sänkt sin elskatt till EU:s miniminivå och Polen är på väg att kraftigt reducera elkostnaderna. Redan nästa år kan Sverige därmed ha den högsta elskatten i Europa.

Småföretagen pressas Enligt Företagarna är 61 procent av småföretagarna oroliga för elpriserna – en tydlig ökning jämfört med för ett år sedan.

Industrin och jordbruket betalar EU:s miniminivå på 0,6 öre per kWh, medan tjänstesektorn och majoriteten av småföretagen betalar full energiskatt.

Det skapar en snedfördelning där vissa branscher gynnas och andra missgynnas – trots att många i dag konkurrerar på globala marknader.

Samtidigt ska elektrifieringen accelereras.

Här uppstår en paradox: staten vill att företag och hushåll ska välja el – men beskattar den högt.

Elektrifiering med handbroms Sverige talar om att ligga i framkant i den gröna omställningen. Men höga skatter på el riskerar att bromsa investeringar, enligt flera näringslivsorganisationer.

En sänkning av energiskatten till EU:s miniminivå för alla företag skulle enligt Företagarna kosta omkring 11–12 miljarder kronor i minskade intäkter.

Det är en prioriteringsfråga.

Och det är här den politiska skiljelinjen blir tydlig.

MED: Sänk till EU:s miniminivå Medborgerlig Samling har i flera sammanhang argumenterat för att energiskatten på el bör sänkas till EU:s miniminivå – inte bara för industrin utan brett.

Partiet menar att:

  • Elektrifiering kräver låga och förutsägbara elpriser
  • Skatten fungerar som en tillväxthämmande extrabörda för småföretag
  • Sverige inte bör ha högre energibeskattning än konkurrentländer

Resonemanget bygger på att konkurrenskraft och jobbskapande långsiktigt ger större skatteintäkter än vad en hög elskatt gör på kort sikt.

Det är en tydlig kontrast mot dagens modell, där energiskatten indexerats upp under decennier och blivit en stabil intäktskälla i statsbudgeten.

Vallöften och verklighet Inför valet 2022 var elpriserna en huvudfråga. Regeringen har genomfört en sänkning och pausat indexeringen, men i ett längre perspektiv är skatten tillbaka på samma nivå som när mandatperioden började.

Det förstärker bilden av att energiskatten i praktiken blivit en kassako för staten.

När Danmark nu går motsatt väg – och sänker till EU:s miniminivå – blir frågan mer akut:

Vill Sverige vara i framkant i elektrifieringen – eller i beskattningen?

Energival 2.0? Statvetare kallade valet 2022 för ”energivalet”. Mycket talar för att elfrågan kan bli central igen.

Men debatten riskerar att fastna i kraftslag – kärnkraft mot vindkraft – medan skattenivån hamnar i skymundan.

Om Sverige nästa år står med Europas högsta elskatt kan det bli svårt att bortförklara.

Och då blir frågan inte bara hur elen ska produceras – utan hur mycket staten ska ta av varje kilowattimme.