47 procent på tre år – elnätsnotan skenar Missnöjet växer efter ännu en kraftig höjning av elnätsavgifterna. Vattenfall meddelar att avgiften höjs med 14 procent vid årsskiftet. Det sker efter en höjning med 15 procent i år och 12 procent året dessförinnan.

Sammantaget innebär det en ökning på 47 procent på tre år – betydligt mer än den allmänna prisutvecklingen.

I dag är själva elhandelskostnaden i många fall en mindre del av den totala elräkningen. Nätavgiften, som kunderna inte kan välja bort, har blivit den tyngsta posten.

Regeringen kallar in bolagen Reaktionerna blev så starka att energi- och näringsminister Ebba Busch kallade till sig Vattenfall och andra stora nätägare för att kräva förklaringar. Vattenfall svarade med att arrangera ett “kunskapshöjande” seminarium för medier och intressenter.

Ellevio och Eon drogs först in i kritiken, men deras kommande höjningar ligger i spannet 0–5 procent, vilket är betydligt lägre än Vattenfalls.

Reglerat monopol – ändå stora skillnader Eldistribution är en reglerad monopolverksamhet. Kunderna kan inte välja nätbolag. Energimarknadsinspektionen fastställer ramar för hur stora intäkter bolagen får ta ut, och avgifterna ska täcka drift, underhåll och en “rimlig” avkastning.

Trots det skiljer sig kostnaderna kraftigt mellan olika delar av landet.

I Frostviken i Jämtland uppgår årskostnaden för ett normalhushåll 2025 till drygt 14 400 kronor. I Kiruna, inom LKAB Nät AB:s område, ligger motsvarande kostnad på 4 306 kronor.

Även flera kommunala nät – exempelvis i Borlänge, Mölndal och Halmstad – ligger runt eller strax över 5 000 kronor per år.

Jättarna bland de dyraste De stora aktörerna placerar sig högre i prislistan.

Eon Norr ligger kring 10 800 kronor per år. Eon Syd och Mellersta strax under 10 000. Vattenfall Distribution ligger i dag på 8 772 kronor – men når 10 000 kronor efter den aviserade höjningen.

Detta väcker frågor. De stora bolagen brukar lyfta fram sina skalfördelar inom drift och investeringar. Vattenfall har dessutom verksamhet inom produktion och elhandel, vilket borde ge effektivitetssynergier.

Ändå är avgifterna höga.

Mycket höga marginaler Eon Energidistribution redovisar marginaler på över 50 procent – närmare 60 procent under innevarande år. Bolaget investerar stora summor, men kassaflödet har varit så starkt att investeringarna kunnat finansieras internt samtidigt som betydande medel skickats vidare till ägarledet.

Vattenfall Eldistribution är också lönsamt, med marginaler kring 35 procent. Investeringstakten har varit hög, men krävt nyupplåning.

Skillnaderna mellan kommunala bolag och internationellt ägda koncerner handlar i hög grad om avkastningskrav. Kommunala nät och ekonomiska föreningar tenderar att ha lägre utdelningsambitioner.

Ett alternativ: kundägt nät Som kontrast nämns Upplands Energi Ekonomisk Förening, där kunderna själva är andelsägare. I Björklinge utanför Uppsala betalar ett normalhushåll cirka 4 800 kronor per år – knappt hälften av Vattenfalls nivå inne i Uppsala.

Det väcker en större fråga: hur ska ett reglerat monopol fungera när vinsterna är höga och prishöjningarna överstiger inflationen år efter år?

Elnätet är samhällskritisk infrastruktur. När kostnaderna ökar med nära 50 procent på tre år samtidigt som lönsamheten är stark, är det svårt att undvika en diskussion om styrning, incitament och politiskt ansvar.

Frågan är inte bara teknisk – utan i högsta grad politisk.