Public service-journalister anklagar Israel för krigsbrott – får fortsätta bevaka Gaza Trots att journalister inom Sveriges Radio undertecknat ett upprop där de påstår att Israel begår krigsbrott och att västerländsk rapportering legitimerar folkmord, får de fortsätta bevaka konflikten i Gaza. Ekots chef menar att det handlar om ”okontroversiella” krav – ett uttalande som väcker frågor om public service-etikens sammanbrott.
Uppropet: Svenska medier medskyldiga till folkmord I centrum står ett upprop, publicerat i Expressen och undertecknat av över 500 journalister, författare och skribenter. I texten hävdas att västerländska medier – inklusive svenska – genom bristfällig rapportering ”legitimerar det som allt fler benämner som ett folkmord”. Uppropet gör dessutom gällande att Israel dödar och svälter ihjäl journalister i Gaza och förbjuder internationella journalister från att ta sig in.
I texten återkommer paralleller till folkmordet i Rwanda, och man varnar för att västerländska medier återigen spelar en ”tyst medverkande” roll i ett pågående folkmord.
Ekots chef: Inga problem med Gaza-bevakning Kritiken har varit kraftig – särskilt mot att även journalister på Ekot undertecknat uppropet. Sveriges Radio övervägde inledningsvis att omfördela arbetsuppgifter, men Ekots chef Klas Wolf-Watz meddelade under helgen att journalisterna får fortsätta bevaka Gaza som vanligt.
– Min bedömning är att det handlar om pressfrihet. Det ser jag som en okontroversiell fråga att driva för en reporter på Sveriges Radio, sade han i P1 Morgon.
Att flera undertecknare anklagar både Israel och den egna rapporteringen för att ha legitimerat ett folkmord ser han inte som tillräckligt för att påverka deras journalistiska trovärdighet.
En ny gräns passeras Det hör inte till vanligheterna att svenska journalister – allra minst inom public service – offentligt tar ställning i en så infekterad och internationellt laddad konflikt. Än mer anmärkningsvärt är att anklagelser om krigsbrott, folkmord och mediekomplicitet framförs i offentlig debatt utan att det får konsekvenser för rapporteringen.
Uppropet ställer krav som till stora delar är politiska: att Israel ska pressas av mediehus och västerländska regeringar, och att medier ska driva en viss linje i internationell utrikespolitik. Att Sveriges Radio tillåter att deras anställda samtidigt agerar opinionsbildare i samma fråga de ska bevaka, utmanar grundprinciper om oberoende och opartiskhet.
Public service i förtroendekris I en tid då public service regelbundet ifrågasätts för politisk slagsida och aktivism, väcker detta upprop nya frågor: Kan reportrar som offentligt anklagat en av världens mest bevakade demokratier för folkmord fortfarande anses opartiska? Och varför har Sveriges Radio inga tydligare riktlinjer för hur journalister får agera i sådana frågor?
Många betraktar det inträffade som ett bevis på att public service inte längre håller distans till aktivism och politisk kamp. Den gräns som nu passerats riskerar att ytterligare undergräva allmänhetens förtroende.
