Lagen som aldrig slutade skava Frågan om att riva upp den nya könstillhörighetslagen tas nu upp igen i riksdagens socialutskott. Initiativet kommer från Sverigedemokraterna, och Kristdemokraterna driver samma linje via en kommittémotion senare i veckan.

Båda partierna vill återinföra krav på medicinsk diagnos, höja åldersgränsen och skärpa prövningen för juridiskt könsbyte.

Chanserna för en majoritet bedöms dock som små. Sverigedemokraternas socialpolitiska talesperson Jessica Stegrud säger att man hade hoppats få med Moderaterna.

Det är där den politiska tyngdpunkten nu ligger.

Moderaternas vägval Den nya lagen trädde i kraft i somras. Moderaterna röstade för den 2024, trots att frågan splittrade partiet internt. KD och SD röstade emot.

Sedan dess har M-toppar signalerat att lagstiftningen bör ses över. Justitieminister Gunnar Strömmer har öppnat för förändringar, bland annat kring placering på anstalter, omklädningsrum och idrott, där biologiskt kön kan få större betydelse.

Det är en tydlig positionsförflyttning – men ännu inte ett ställningstagande om att riva upp lagen.

Nu ställs Moderaterna inför ett konkret val: hålla fast vid beslutet – eller bidra till en kursändring.

En lag som splittrat mer än den förenat Debatten har rört flera dimensioner: medicinsk diagnos, åldersgränser, rättssäkerhet och konsekvenser inom kriminalvården.

När en livstidsdömd dubbelmördare efter juridiskt könsbyte flyttades till kvinnoanstalt fick frågan ny sprängkraft. Kritiker menar att lagen öppnat för konsekvenser som lagstiftarna inte fullt ut överblickade.

Förespråkare betonar i sin tur vikten av att inte misstänkliggöra transpersoner och att rättssäkerheten ska gälla alla.

Men det är svårt att bortse från att frågan blivit symboliskt laddad långt utanför den juridiska teknikaliteten.

MED:s konsekventa linje Medborgerlig Samling har varit motståndare till den nya könstillhörighetslagen och argumenterat för att juridiskt kön inte bör frikopplas från biologiskt kön utan tydliga medicinska och rättsliga ramar.

Partiet har varnat för att lagstiftningen riskerar att skapa otydlighet i frågor som rör idrott, skyddade miljöer och kriminalvård.

Det innebär att om Moderaterna nu väljer att bidra till att ändra eller riva upp lagen, skulle det innebära en positionsförändring i riktning mot den kritik som framförts från både KD, SD och MED.

En fråga om förtroende Frågan är större än själva lagtexten.

Den handlar om hur politiken hanterar kontroversiella reformer. Om konsekvensanalyser varit tillräckliga. Om intern splittring inom partier vägts mot ideologisk övertygelse. Och om det finns utrymme att erkänna att en lagstiftning kan ha blivit fel.

För Moderaterna är detta ett tillfälle att antingen försvara sitt tidigare beslut fullt ut – eller att markera att eftertanke också kan innebära kurskorrigering.

Frågan är inte bara hur utskottet röstar.

Frågan är om regeringsunderlaget är berett att göra om – och göra rätt – i en fråga som fortsatt skaver i den egna medlemsbasen.