DN ger vänsteradvokat fritt spelrum – men folket vill ha trygghet I en debattartikel i Dagens Nyheter varnar advokaten Peter Hellman för ett Sverige där tryggheten sätts före brottslingars integritet. Men bakom de dramatiska formuleringarna döljer sig en ideologisk strid – där Hellmans verklighetsbild står långt från folkets rättsmedvetande.

Hellmans dystopi – en vänsterversion av rättsstaten ”En rättspolitisk dystopi.” Så beskriver Peter Hellman det Sverige där polisen får använda drönare, unga kriminella kan fotbojas och grova brottslingar faktiskt riskerar att dömas. Det är inte laglösheten som oroar honom – utan att samhället reagerar mot den.

Hellman går i debattartikeln till frontalangrepp mot utvecklingen inom svensk rättspolitik. Men han nämner inte ett ord om gängmord, skjutningar, utpressningar, bidragsbrott, hedersvåld eller systematisk otrygghet i vissa bostadsområden. I stället är det samhällets försök att återta kontrollen som bekymrar honom.

Vänsterns övergivenhet inför offren Det är värt att notera vad som saknas i Hellmans text: empati med brottsoffren, förståelse för medborgarnas behov av trygghet, eller insikt om hur ett samhälle faller sönder när rättsstaten abdikerar. Hellman oroar sig mer för 13-åringar med fotboja än för de 13-åringar som skjuts ihjäl av jämnåriga i gängkonflikter.

Att barn används i gängbrottslighet är ett av vår tids mest tragiska fenomen – och ett resultat av just den handfallenhet som Hellman och hans gelikar i årtionden försvarat med fraser om proportionalitet, processrätt och “behov av utvärdering”. Det är inte repressionen som brustit i Sverige. Det är reaktionen.

DN:s roll: Megafon för en utdaterad elit Att Dagens Nyheter väljer att publicera Hellmans inlägg helt utan kritiska motfrågor eller kontext är talande. Hellman ges fritt utrymme att måla upp sin ideologiska skräckbild – samtidigt som det breda folkliga kravet på hårdare tag mot kriminaliteten osynliggörs.

Men Sverige håller på att vridas tillbaka från just det vänstertänkande som Hellman representerar. Den tidigare toleransen för kriminellas känslor, den eviga förståelsen för gärningsmän och den reflexmässiga misstänksamheten mot myndigheter är inte längre i linje med folkviljan. Det är Hellman som avviker – inte politiken.

Trygghetens återkomst – medborgarnas signal Det som Hellman ser som en rättsstat i förfall, ser allt fler svenskar som en rättsstat i återhämtning. Att polisen ges verktyg för att bekämpa grov brottslighet är inte ett hot mot demokratin – det är en förutsättning för den. Ingen frihet är möjlig i ett samhälle där våldsmonopolet abdikerat.

Hellmans text säger mer om den juridiska vänsterns blindhet än om verkligheten. Den verklighet där vanliga medborgare i utsatta områden i åratal har efterlyst just den typ av åtgärder han förfasas över.