M-toppen säger det partiledningen inte vågar: Skatten måste gå till försvaret – inte till symbolpolitik När Moderaternas ledning svajar – kliver en lokal företrädare fram med ett frihetligt alternativ.
I en uppmärksammad debattartikel i Epoch Times visar Daniel Källenfors, kommunstyrelsens ordförande (M) i Lidingö, vad som händer när borgerliga företrädare vågar tänka moderat igen. Budskapet är tydligt: Sverige behöver ett starkare försvar – men kostnaden får inte vältras över på nästa generation. Det är dags att rensa upp i kommunal ineffektivitet och symbolpolitik, och prioritera kärnan.
En moderat som låter som en riktig moderat Medan partiledningen för Moderaterna famlar efter riktning, visar Källenfors vägen: kraftigt ökade försvarskostnader ska inte finansieras med nya skatter eller lånade pengar – utan genom att slimma den övervuxna offentliga sektorn. Han pekar på kommunsektorn som en nyckel – där nästan halva den offentliga ekonomin hanteras, och där ineffektivitet, överbyråkratisering och symbolpolitik tillåtits breda ut sig i årtionden.
Källenfors åberopar bland annat rapporten Skattenytta, som visar att upp till 100 miljarder kronor per år kan frigöras genom effektiviseringar på kommunnivå. Svenskt Näringsliv landar på liknande nivåer. Det är alltså inga småpengar vi talar om – utan ett fullgott alternativ till att lasta svenska hushåll, företag eller barn med nya bördor.
En konservativ grundsyn på statens uppgifter Budskapet från Källenfors är i grunden klassiskt konservativt: staten ska prioritera sina kärnuppgifter. Och om Sverige menar allvar med sina försvarsåtaganden inom Nato – uppemot 5 procent av BNP enligt EU:s och Natos riktlinjer – så krävs omprioriteringar. Inte utökad byråkrati, inte fler kommunikatörer och genusprojekt i kommunerna, utan resurser till försvaret, rättsväsendet och infrastruktur.
Detta är ett synsätt som länge varit frånvarande hos partiledningen i M, som snarare hållit fast vid socialliberala tankegångar där ”samhällsinvesteringar” i kommunal administration och symbolpolitik betraktats som självklara. Samtidigt växer missnöjet på gräsrotsnivå. Det är ingen slump att Medborgerlig Samling har sitt ursprung i just detta missnöje – med borgerliga partiers oförmåga att prioritera statens kärna och våga stå för en konsekvent politik.
M-ledningen fast i gamla tankemönster När Källenfors tar bladet från munnen illustrerar han en djupare spricka inom Moderaterna. Det finns lokala M-politiker med god verklighetsförankring som förstår att framtidens samhällskontrakt måste bygga på ansvar, prioritering och respekt för skattebetalarnas pengar. Men på riksnivå famlar partiet fortsatt efter att tillfredsställa både liberala storstadsväljare och systembevarande tjänstemän – utan att riktigt våga reformera.
Att det är kommunerna själva som behöver effektivisera, snarare än att staten ska fortsätta mata dem med statsbidrag, är en sällsynt tydlig markering från en moderat toppolitiker.
Ett budskap även för MED Medborgerlig Samling har i flera år argumenterat för samma linje: att Sveriges offentliga sektor är för stor, ineffektiv och tärande – och att vi inte har råd att fortsätta som förr. Det som nu sägs av Daniel Källenfors visar att det fortfarande finns tänkande personer inom M. Men det visar också hur långt från partilinjen man måste gå för att kunna formulera det uppenbara: att skattetrycket inte kan höjas, skulden inte kan öka – utan att pengarna vi redan betalar måste användas bättre.
