Sattes i system att säga nej Sex politiker i Staffanstorp – däribland kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M) – åtalas nu för grovt tjänstefel. Anledningen: de vägrade ta emot fyra syriska kvotflyktingar och senare ytterligare sex från Kongo, trots att Migrationsverket anvisat dem till kommunen.
När beslutet fattades i mars 2022 var bakgrunden kriget i Ukraina. Staffanstorp valde då att prioritera ukrainska flyktingar framför kvotflyktingar från Mellanöstern och Afrika.
– Vi prioriterar de ukrainska flyktingarna eftersom Ukraina ligger i vårt närområde, samtidigt som det pågår ett krig där, förklarade Sonesson då.
Riskerar fängelsestraff Åtalet gäller grovt tjänstefel – ett brott med straffskala på sex månader till sex års fängelse. Förutom Sonesson omfattas fem andra politiker från M, SD och C. Även en centerpartist som röstade nej till beslutet har dragits in i åtalet, eftersom hon deltog i omröstningen.
Juridik mot politik Åklagaren menar att politikerna brutit mot lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare, som gör kommuner skyldiga att ta emot anvisade flyktingar. Sonesson å sin sida hävdar att frågan borde prövas i förvaltningsdomstol – inte som brottmål.
– Det verkar beklagligt nog vara en global trend att försöka fälla folkvalda i allmänna domstolar, skriver han på Facebook.
Ett vägval för Sverige Fallet i Staffanstorp är mer än en juridisk fråga. Det sätter fingret på en större konflikt: ska folkvalda lokala politiker kunna sätta sitt eget politiska ansvar först – eller måste de alltid böja sig för statliga beslut, även när de strider mot lokala prioriteringar? Utfallet i denna rättegång kan få långtgående konsekvenser för balansen mellan stat och kommun i Sverige.
