Miljoner till maken – ännu en kommunal skandal skakar förtroendet Avslöjandet från Sveriges Radio växte snabbt till en betydligt större affär. Det som först handlade om 7,3 miljoner kronor i felaktiga upphandlingar i Nordmalings kommun visar sig nu omfatta 18,6 miljoner kronor – betalade till en elfirma där kommunstyrelsens ordförandes make är delägare.

Affärerna har pågått i över tio år, utan giltiga avtal och i strid med lagen om offentlig upphandling.

Kommunstyrelsens ordförande Madelaine Jakobsson (C) säger sig ta ansvar för att avtal saknats – men uppger samtidigt att hon inte känt till omfattningen och att hon fått felaktig information från förvaltningen.

Ett mönster som inte längre förvånar I teorin är lagen om offentlig upphandling till för att skydda skattebetalarna, säkerställa konkurrens och motverka vänskapskorruption. I praktiken visar Nordmaling hur sårbart systemet blir när makt, kontroll och relationer sammanfaller på lokal nivå.

Att affärerna dessutom rör kommunstyrelsens ordförandes närmaste familj gör saken extra känslig – oavsett om uppsåt funnits eller inte. Som professor Sofia Lundberg vid Umeå universitet konstaterar finns alltid risken att kommunen betalat för höga priser när konkurrensutsättning saknas.

Tung politiker – svagt ansvarsutkrävande Fallet väcker också frågor bortom Nordmaling. Madelaine Jakobsson är inte en perifer kommunpolitiker. Hon sitter i Centerpartiets verkställande utskott, leder partiets kommunala sektion och är ordförande för en beredning inom Sveriges Kommuner och Regioner. Inför valet toppar hon dessutom Centerpartiets riksdagslista i Västerbotten.

Trots detta avser hon att sitta kvar på samtliga uppdrag.

Det är i sig inget lagbrott. Men politiskt understryker det ett återkommande problem i svensk kommunalpolitik: ansvar erkänns – men får sällan konsekvenser.

Systemfel snarare än enskilt misstag? Jakobsson beskriver händelsen som ett resultat av bristande rutiner, personalomsättning och okunskap. Förklaringar som ofta återkommer i liknande affärer runt om i landet.

Det är just därför kritiken inte enbart riktas mot enskilda beslutsfattare, utan mot ett system där insynen är låg, uppföljningen svag och makten koncentrerad. När samma personer leder kommunen, sätter agendan nationellt och sitter i centrala organisationer blir granskningen lätt tandlös.

Att kommunen dessutom fortsatt köpa tjänster från samma elfirma även efter att bristerna blivit kända förstärker bilden av ett förvaltningsmaskineri som rullar vidare – oavsett varningssignaler.

En fråga om förtroende Nordmaling är en liten kommun med knappt 7 000 invånare. Just därför blir summan – 18,6 miljoner kronor – desto mer anmärkningsvärd. Det handlar inte bara om pengar, utan om förtroendet för hur skattemedel hanteras.

Nu har kommunen JO-anmälts och Konkurrensverket överväger granskning. Det återstår att se om detta blir ännu ett fall som rinner ut i sanden – eller om det markerar en tydligare linje för ansvar och transparens i kommunalpolitiken.