Det brittiska rättsväsendet har nu satt punkt för en av samtidens mest laddade frågor. I ett enhälligt utslag från Högsta domstolen fastslås att jämställdhetslagens begrepp ”kvinna” avser en person med kvinnligt biologiskt kön – inte könsidentitet.

Det historiska avgörandet rör tolkningen av Equality Act 2010, Storbritanniens centrala lag mot diskriminering. Beslutet kommer efter en flerårig juridisk strid mellan kampanjgruppen For Women Scotland och den skotska regeringen, som tidigare försökt införa könsidentitet i definitionen av kvinnor vid könskvotering.

– Det är domstolens enhälliga beslut att termerna ”kvinna” och ”kön” i Equality Act 2010 avser en biologisk kvinna och ett biologiskt kön, sade domaren Lord Hodge enligt brittiska medier.

Transkvinnor exkluderas från juridisk definition Beslutet innebär att transkvinnor – det vill säga personer födda som män men som identifierar sig som kvinnor – inte uppfyller den juridiska definitionen av kvinna i sammanhang där biologiskt kön är avgörande, exempelvis vid kvotering till offentliga styrelser.

Högsta domstolen betonar att utslaget inte syftar till att skapa nya hinder eller "nackdelar" för transpersoner, men markerar tydligt att lagens skydd mot diskriminering bygger på biologiskt kön, inte självupplevd könsidentitet.

Slut på juridisk förvirring Domen sätter stopp för det försök som gjorts av skotska myndigheter att utvidga definitionen av kvinnor till att även omfatta transpersoner i offentliga kvoteringar. Den tidigare skotska lagen från 2018, där kvinnor i offentlig förvaltning skulle utgöra minst hälften av styrelserna, hade inkluderat transkvinnor i sin tolkning.

Domstolen klargör nu att detta strider mot den brittiska jämställdhetslagstiftningen.

En avgörande symbolfråga Avgörandet är symboliskt och juridiskt avgörande i en debatt som pågått i flera länder: Vad menas egentligen med ”kvinna” i lagens mening? I Storbritannien blir nu svaret entydigt – det handlar om biologiskt kön.

Beslutet kommer sannolikt få återverkningar även utanför Storbritannien. I flera länder, inklusive Sverige, har det under lång tid förekommit juridisk och politisk osäkerhet kring hur kön ska definieras i diskrimineringslagstiftning, statistik och könskvoterade sammanhang.