En ny studie från Mälardalens universitet (MDU) visar att brandmän generellt är skeptiska till att prioritera mångfald och jämställdhet framför kompetens. Studien, som beställts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), understryker att brandmän värderar de fysiska antagningskraven högt – en grundläggande faktor för att räddningsarbetet ska fungera effektivt.

Flera av de intervjuade brandmännen påpekade att de inte anser att kön eller hudfärg är en kompetens i sig självt. I stället menar de att alla i yrket måste klara av de fysiska kraven för att kunna bidra i de livsavgörande insatser som räddningstjänsten dagligen utför.

En brandman uttrycker det tydligt i rapporten:

"Vi har ju inte riktigt råd att kvotera in heller utan, bara ta in någon för att han kan språket, vi är ju så pass få folk… alla behöver ju ändå klara dom fysiska förutsättningarna också för att det ska funka."

Trots detta menar rapportförfattaren Anna Johansson att brandmännen skulle kunna se större värde i mångfald om de fick mer utbildning i frågan. Hon beskriver det som "känsligt" att diskutera kvotering och menar att ett ökat fokus på mångfald och inkludering kan vara en väg framåt.

Det finns dock exempel på att en mer varierad arbetsgrupp kan ha positiva effekter. En av brandmännen vittnar om att arbetsplatsen blev "mindre sunkig" när en kvinna började arbeta där. Andra menar att det kan underlätta kontakten med allmänheten om räddningstjänstens personal speglar samhället bättre.

Detta väcker dock en viktig fråga: Är det verkligen räddningstjänstens roll att kompromissa med kompetens och fysiska krav för att tillgodose mångfaldsmål?

Från ett frihetligt perspektiv är det tydligt att brandmännen har rätt i sin skepticism. Att arbeta i räddningstjänsten handlar om att rädda liv – där varje sekund kan vara avgörande. Att i det läget prioritera signalpolitik och kvotering riskerar att äventyra säkerheten för både personalen och de människor som räddningstjänsten är satt att hjälpa.

Den rådande debatten illustrerar hur identitetspolitik och ideologiskt motiverade krav riskerar att urholka samhällets kärnverksamheter. Att prioritera mångfald framför kompetens innebär i praktiken att liv kan stå på spel – och det är ett högt pris för att tillfredsställa ideologiska dogmer.

Brandmännens tydliga budskap är att yrket kräver styrka, skicklighet och erfarenhet. Det borde vara en självklarhet att dessa kvaliteter alltid går före symboliska mångfaldsprojekt.