Myndighetens rapport får hård kritik av kriminologer Brottsförebyggande rådets nya rapport om barn och ungdomar i kriminalitet bekräftar att brottsligheten kryper ner i åldrarna. Allt fler barn misstänks för grova våldsbrott – ibland redan i 12–13-årsåldern. Men trots den alarmerande utvecklingen väljer Brå att undvika centrala förklaringsfaktorer, enligt forskare.

Kriminologen och akutläkaren Ardavan Khoshnood menar att Brå:s analys faller platt – inte för att den saknar data, utan för att myndigheten vägrar dra de logiska slutsatserna.

– Rapporten ger en bra deskriptiv överblick, men faller platt när det kommer till analys, säger han till Fokus.

Undviker känsliga frågor om kultur och migration Brå:s rapport visar att barn med utländsk bakgrund är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken. Trots detta väljer myndigheten att inte analysera varför. Några uppgifter om föräldrars ursprung eller barnens födelseland redovisas inte – och frågor om klanstruktur, hederskultur eller integrationsmisslyckanden berörs inte alls.

Khoshnood pekar på att flera studier – inklusive hans egen forskning – visar att kulturella faktorer och parallellsamhällen spelar stor roll, särskilt i synen på våld och kön. Enligt Brå:s egna data är pojkar med bakgrund i Mellanöstern och Afrika de med störst acceptans för våld – ändå uteblir analysen.

– Om barn växer upp i ett parallellt samhälle där våld ses som ett legitimt svar på en förolämpning, då spelar det mindre roll vad en lärare säger om ”destruktiva maskulinitetsnormer”.

Brå vill ”bekämpa” våldet med jämställdhetskurser I stället för att diskutera kulturella normer och integrationsproblem, föreslår Brå jämställdhetsinsatser och program som fokuserar på könsnormer. Detta trots att den kraftigaste ökningen av brottsmisstankar under de senaste åren inte gäller pojkar – utan flickor.

Andelen flickor som misstänks för grova brott har ökat med 166 procent mellan 2015 och 2023. Vad det har med manliga könsnormer att göra är oklart – men inte heller här erbjuds någon djupare analys.

Socialtjänsten känner till barnen – men ingriper inte En annan uppseendeväckande punkt i rapporten är att nio av tio barn som begår grova brott redan är kända av socialtjänsten. I många fall har det funnits både orosanmälningar och tidigare insatser. Ändå har inget förhindrat brotten.

– Det visar på ett systemfel. Brå borde våga analysera varför samhällets insatser inte fungerar, menar Khoshnood.

Brå:s svar? Det ingick inte i uppdraget.

Politisk beröringsskräck kostar liv Sammantaget är kritiken mot Brå:s rapport ett tydligt exempel på vad som händer när politisk beröringsskräck får gå före verklighetsförankrad analys. Myndigheten samlar in alarmerande data – men vägrar sätta namn på problemen.

Det är inte längre bara vuxna män som skjuter ihjäl varandra i gängkrig. Det är barn med kalasjnikov i skolåldern, socialiserade in i kriminella nätverk redan som tolvåringar. Och samhällets främsta kunskapsmyndighet i frågan föreslår jämställdhetsutbildningar – men vill inte diskutera varför integrationspolitiken havererat.

Sverige står inför ett växande systemhaveri – men Brå väljer att blunda för det mest brännande.