Kvarts miljard i stöd – kvarts miljard i vinst Bonnier News Local redovisar en vinst på 261 miljoner kronor för 2025. Under samma år mottog verksamheten omkring 250 miljoner kronor i statligt mediestöd.
Det innebär att vinsten överstiger det samlade stödet.
Hela Bonnier News ökade sitt rörelseresultat till 1,08 miljarder kronor, upp från 836 miljoner året innan. Omsättningen steg till 10,9 miljarder kronor.
Den tydligaste resultatförbättringen kom från lokaltidningsverksamheten – den del som samtidigt är kraftigt bidragsfinansierad.
Från krisstöd till permanent struktur Mediestödet infördes på 1970-talet för att säkra konkurrens och mångfald i dagspressen. I dag motiveras det i stället med att stärka demokratin och säkerställa tillgång till oberoende journalistik.
Men medielandskapet 2026 ser fundamentalt annorlunda ut än på 1970-talet.
Internet har sänkt trösklarna för publicering dramatiskt. Nya aktörer kan nå publik utan tryckpressar, distributionsnät och monopol på annonsmarknaden. Nyhetskällor är fler än någonsin – både nationellt och internationellt.
I det läget väcks frågan om staten fortfarande ska finansiera stora och redan lönsamma mediekoncerner.
Marknad eller bidrag? Bonnier News vd Anders Eriksson betonar i ett pressmeddelande bolagets uppdrag kring ”det Fria Ordet” och framhåller att lönsamheten möjliggör långsiktiga investeringar i journalistik.
Samtidigt innebär stödsystemet att skattebetalare – oavsett vilka medier de själva konsumerar – finansierar verksamheter som redan går med betydande överskott.
Kritiker menar att systemet snarare cementerar stora koncerners ställning än skapar verklig mångfald.
En principiell fråga Frågan är inte om journalistik är viktig. Det är den.
Frågan är om staten i ett digitalt, pluralistiskt medielandskap ska fortsätta använda 1900-talets presstödspolitik – eller om medborgarna själva är fullt kapabla att välja vilka medier de vill betala för.
När miljardkoncerner både kan redovisa starka vinster och samtidigt ta emot hundratals miljoner i stöd blir diskussionen svår att avfärda som teoretisk.
Den handlar ytterst om förtroende, prioriteringar – och hur skattemedel används.
