Förtroendet för rättsstaten krackelerar när lagen tillämpas selektivt En man i 30-årsåldern misstänks för blåljussabotage efter att ha hindrat brandbilar på väg till en skogsbrand i Upplands Väsby. Enligt uppgifter till Aftonbladet ska han ha svängt fram och tillbaka i vägen för att blockera räddningsfordonen, vilket till slut ledde till att räddningstjänsten själv tvingades stoppa bilen och larma polis.

Brottet är allvarligt – med rätta. Blåljussabotage är ett hot mot liv, egendom och samhällsfunktioner. Men när rättsväsendet agerar snabbt i sådana fall väcks en berättigad fråga: Varför ser vi inte samma resoluta agerande när klimataktivister medvetet blockerar vägar, stör ambulanser eller förhindrar framkomlighet för blåljuspersonal?

Två rättssystem? Runtom i landet har klimataktivister under de senaste åren gång på gång blockerat större trafikleder – E4:an, E20, centrala Stockholm – i vad som beskrivs som aktioner för att "rädda våtmarker" eller "stoppa klimatkrisen".

Inte sällan har både ambulanser och brandkår stoppats i sin framfart, vilket dokumenterats i både media och av allmänheten. Trots detta är det ytterst ovanligt att rättssystemet agerar med samma kraft som när en ensam bilist begår ett liknande brott.

Domstolar har gång på gång friat aktivisterna från ansvar, med hänvisning till demonstrationsrätt eller brist på uppsåt – trots att dessa aktioner är organiserade, upprepade och tydligt syftar till att stoppa trafik.

Flathet undergräver förtroendet Problemet är inte att enskilda personer ställs till svars – det är som det ska vara. Problemet är att rättssystemet inte tillämpar lagen likvärdigt när det handlar om politiskt organiserade grupper.

När en ensam bilist blockerar brandbilar rycker både rättsväsendet och media ut med kraftfulla reaktioner. Men när klimataktivister eller anti-israeliska demonstranter gör samma sak som del av en politisk aktion, blir rättsväsendet plötsligt förlamat.

Detta sänder en farlig signal: att du är mer skyddad från rättsliga följder om du ingår i en aktiviströrelse med medialt och ideologiskt stöd – än om du är en ensam individ.

En rättsstat måste vara blind Förtroendet för en rättsstat bygger på principen om likhet inför lagen. När det principiella skyddet för blåljuspersonal blir villkorat av gärningsmannens motiv eller ideologiska hemvist, undermineras just den principen.

Rättsväsendets flathet gentemot vissa aktivistgrupper är inte bara en rättslig inkonsekvens – det är ett demokratiskt svek. I slutändan är det allmänhetens förtroende som urholkas – och blåljuspersonalens säkerhet som riskeras.