Dousa: Sverige får tillbaka miljoner från USAID – men alla pengar är ännu inte återfunna Svenska skattemiljoner som försvann i den nedlagda amerikanska biståndsbyråkratin har börjat återvända. Totalt har nu cirka 100 miljoner kronor återbetalats – men det saknas fortfarande pengar.

Miljoner på villovägar När den amerikanska biståndsmyndigheten USAID ströp sina insatser i Europa och globalt, lämnades flera svenska biståndsprojekt i limbo. Pengar som Sverige redan skickat via USAID fastnade i det byråkratiska maskineriet.

I april kunde Aftonbladet avslöja att 18 miljoner svenska skattekronor, som var avsedda för ett projekt i Kosovo, hade återvänt till biståndsmyndigheten Sida.

Nu bekräftar biståndsminister Benjamin Dousa (M) att ytterligare cirka 80 miljoner kronor har dykt upp – bland annat 66,8 miljoner som skulle ha gått till Moldavien, samt 15 miljoner till globala HBTQ-insatser.

– Dammet har nu börjat lägga sig. Nu har vi tydliga ingångar och goda förhoppningar om att få tillbaka det som återstår, säger Dousa.

Svenska biståndspengar – utan kontroll Fallet visar hur svensk biståndspolitik länge präglats av låg spårbarhet och brist på kontroll. Pengarna som försvann till USAID var en konsekvens av att Sverige låtit andra länder och organisationer hantera våra biståndsmedel, utan tydliga garantier.

Biståndsministern markerar nu en ny linje:

– De här svenska skattepengarna ska antingen gå till biståndsinsatser, eller åtminstone till saker vi själva bestämmer, säger Dousa.

Frågan är varför det krävdes ett internationellt haveri för att väcka den insikten.

Stor omprioritering – men långt ifrån tillräcklig Regeringen gör nu en stor omprioritering i biståndsbudgeten för 2025, enligt Dousa. Cirka 1,7 miljarder kronor flyttas mellan olika insatser, delvis som ett svar på USAID:s neddragningar.

Men även om det är ett steg i rätt riktning är det långt ifrån en fullständig omläggning av politiken. Kritik har länge riktats mot att miljarder i bistånd försvinner i ineffektivitet, byråkrati och projekt med tveksam koppling till svenska intressen.

Att 100 miljoner kan försvinna – och knappt märkas – säger något om hur stor och svårgranskad biståndsapparaten är.

Merita: Kontroll är inte ”kallt” – det är respekt för skattebetalarna Bistånd kan spela en viktig roll i humanitära kriser och långsiktig utveckling. Men den godhetssignalering som ofta genomsyrat svensk biståndspolitik har lett till ett naivt och ansvarslöst system.

Att kräva spårbarhet, resultat och kontroll har i många år förlöjligats som ”kallt” eller ”högerpopulistiskt”. Men det är i grunden en fråga om respekt för skattebetalarnas pengar.

Benjamin Dousa verkar ha förstått det. Frågan är om resten av regeringen – och Sida – gör det.