Militär närvaro i huvudstaden väcker starka reaktioner Nationalgardet i Washington DC har nu börjat patrullera gatorna med skjutvapen, efter beslut från president Donald Trump och försvarsdepartementet. Enligt Pentagon är det endast vissa enheter som fått rätt att bära vapen, men bilder från helgen visar nationalgardister utplacerade med både pistoler och gevär i bostadsområden och vid knutpunkter som Union Station.

Trump har beskrivit insatsen som en nödvändig åtgärd för att bekämpa brottsligheten i huvudstaden. Kritiker menar däremot att det handlar om en exceptionell maktdemonstration riktad mot oppositionellt styrda städer.

Demokratiskt motstånd – tal om "militär ockupation" Demokratiska politiker i flera delstater reagerar starkt. Maryland guvernör Wes Moore kallar Trumps agerande ”ett sätt att flytta fokus från egna misslyckanden”, medan Chicagos borgmästare Brandon Johnson lovar att stämma staten om militären försöker marschera in i hans stad.

”Vi behöver ingen militär ockupation i Chicago”, säger Johnson.

Även guvernör JB Pritzker i Illinois avvisar planerna och anklagar Trump för att ”fabricera en kris och använda uniformerad personal som politiskt verktyg”.

Rasfrågan bränner till Kritiker pekar också på att Trumps hot hittills riktats mot städer med demokratiska majoriteter och svarta borgmästare – Washington, Baltimore, New York och Chicago. Den kände medborgarrättsaktivisten Al Sharpton hävdar att insatsen är ”laddad med bigotteri och rasism”.

”Det här handlar inte om brott, det handlar om profilering av oss”, sade Sharpton under ett framträdande vid Howard University.

En president på konfrontationskurs Trump har länge beskrivit USA:s storstäder som ”farliga och smutsiga”, och säger nu öppet att Chicago står näst på tur, därefter New York. Försvaret hävdar att reglerna för vapenanvändning är strikta och att skjutvapen endast får användas vid omedelbar fara för liv.

Men att soldater nu patrullerar USA:s huvudstad med skarpladdade vapen är ett historiskt steg – och ytterligare ett tecken på hur den politiska konflikten i landet skärps inför nästa presidentval.