Betalade för dyraste taxan – fick ändå böter När Bengt Stage parkerade i centrala Malmö i november gjorde han vad många gör: han tog det säkra före det osäkra. I parkeringsappen valde han taxa A, den högsta avgiften.
Problemet var bara att platsen han stod på var en taxa B-plats.
Han betalade alltså mer än vad som krävdes. Ändå låg det en parkeringsanmärkning på rutan.
– Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, säger Bengt Stage.
Nu har ärendet gått vidare till Malmö tingsrätt.
”Det spelar ingen roll” Malmö stad hänvisar till de lokala trafikföreskrifterna. Det avgörande är inte om summan är högre eller lägre än rätt avgift, utan om den exakta taxan stämmer med den aktuella platsen.
– Vi behandlar alla lika, oavsett om man har betalt för mycket eller för lite, säger enhetschefen Annika Larsson.
Resonemanget är juridiskt konsekvent. Men det är just konsekvensen som nu ifrågasätts.
Från parkeringsruta till rättssal Bengt Stage har överklagat. Det betyder att kommunen, i stället för att avsluta ärendet administrativt, låter frågan avgöras i domstol.
Det handlar om en situation där ingen ekonomisk skada uppstått för kommunen. Ändå blir följden en rättsprocess med handläggning, juridiskt arbete och domstolstid – allt finansierat med offentliga medel.
Fallet illustrerar en återkommande diskussion om hur strikt regelverk ska tolkas när omständigheterna är uppenbart oavsiktliga och utan ekonomisk förlust.
Regler eller rimlighet? Offentlig verksamhet bygger på likabehandling och rättssäkerhet. Samtidigt finns ett handlingsutrymme i hur enskilda ärenden hanteras.
Kritiker menar att situationer som denna skapar en bild av en förvaltning där principen blir viktigare än proportionaliteten. Förespråkare av strikt tillämpning hävdar att avsteg riskerar att skapa godtycke.
För Bengt Stage är frågan mer konkret. Han betalade för parkeringen. Han betalade mer än nödvändigt. Ändå riskerar han att stå med både böter och rättegång.
Hur tingsrätten bedömer saken återstår att se. Men redan innan domen faller har fallet blivit ett exempel på den svåra balansgången mellan regelverk och omdöme.
