Belgien vill normalisera relationen med Ryssland EU bör normalisera relationen till Ryssland och förhandla fram en uppgörelse om Ukraina. Det säger Belgiens premiärminister Bart De Wever i en intervju med tidningen L’Echo.
– Det är sunt förnuft, säger han.
De Wever menar att Europa saknar militär och ekonomisk kapacitet att tvinga fram en rysk förlust utan fullt amerikanskt stöd – och att ett sådant stöd i praktiken inte finns. Han förespråkar därför en uppgörelse och en återgång till fungerande relationer med Moskva, bland annat för att säkra tillgången till billig energi.
”Vi förlorar på alla fronter” I intervjun konstaterar De Wever att Europa enligt honom befinner sig i en strategiskt svag position.
Han pekar på att:
- USA tjänar pengar på vapenleveranser
- Kina får tillgång till billig rysk energi
- Europa bär stora kostnader utan att sitta vid förhandlingsbordet
– Vi är den enda parten som fortfarande finansierar Ukraina utan att vara med vid bordet där ett avtal kan slutas, säger han.
Enligt De Wever är det mer realistiskt att konflikten fryses längs en militär skiljelinje – snarare än att Ukraina återtar hela sitt territorium.
Energifrågan tillbaka i centrum Bakgrunden är stigande energipriser och ökad geopolitisk osäkerhet. Kriget i Mellanöstern har ytterligare pressat bränslemarknaderna, vilket skapat ny debatt om Europas energiförsörjning.
De Wever argumenterar för att EU måste återfå tillgång till billig rysk olja och gas, samtidigt som man rustar upp och stärker gränsskyddet.
Han betonar att Ukraina ska förbli en suverän och demokratisk stat – men menar att Europa måste erkänna sina begränsningar.
– I privata samtal säger europeiska ledare att jag har rätt, men ingen vågar säga det högt, hävdar han.
En spricka i den officiella linjen? EU:s officiella hållning har varit att stödet till Ukraina ska fortsätta och att sanktionerna mot Ryssland ligger fast. De Wevers uttalanden bryter mot den retoriken.
Det är inte första gången han ifrågasätter unionens strategi. Han har tidigare motsatt sig planer på att använda frysta ryska statstillgångar för att finansiera Ukrainas försvar.
Att en sittande premiärminister öppet talar om normalisering är därför politiskt betydelsefullt.
Vad säger det om EU:s samling i frågan? Uttalandet väcker en större fråga: hur enat är egentligen EU? Offentligt råder samstämmighet om att Ukraina ska stödjas ”så länge det krävs”. Men energikostnader, inflation och växande budgettryck påverkar medlemsländerna olika.
Skillnaderna mellan öst- och västeuropeiska länder, mellan energiberoende ekonomier och mer självförsörjande stater, har blivit tydligare ju längre kriget pågår.
När en regeringschef talar om att ”normalisera” relationen till Moskva antyder det att den interna debatten är mer levande än den officiella kommunikationen ger sken av.
Realism eller reträtt? De Wevers linje kan tolkas på två sätt.
- Som en realistisk bedömning av Europas begränsade handlingsutrymme.
- Eller som ett tecken på att den europeiska beslutsamheten börjar erodera.
Inför EU-utrikesministrarnas möte i Bryssel lär frågan om Ukraina och energin åter hamna högt på dagordningen.
Det är inte säkert att fler ledare säger samma sak öppet. Men det är tydligt att diskussionen inte längre är lika entydig som den var i krigets inledning.
