Arpi: Moderaterna förlorar på att backa sent i könsfrågan Regeringens besked om att den nya könstillhörighetslagen ska ses över har inte dämpat kritiken – snarare tvärtom. En av de skarpaste rösterna är högerskribenten Ivar Arpi, som menar att Moderaterna nu försöker reparera ett politiskt misstag som aldrig borde ha begåtts.

När riksdagen våren 2024 röstade igenom den nya könstillhörighetslagen presenterades reformen som en administrativ förenkling, tänkt att minska psykisk ohälsa bland personer med könsdysfori. Lagen gjorde det möjligt att byta juridiskt kön utan medicinsk diagnos och med sänkt åldersgräns.

Redan vid införandet mötte lagen omfattande kritik – inte minst från borgerligt håll. Invändningarna gällde rättssäkerhet, kriminalvård, kvinnors trygghet och risken att juridiskt kön skulle få långtgående konsekvenser i sammanhang där biologiskt kön tidigare varit avgörande.

Problemen var synliga från början Trots kritiken drevs lagen igenom. Nu, mindre än ett år senare, aviserar regeringen att den ska omprövas. I en debattartikel skriver statsminister Ulf Kristersson och justitieminister Gunnar Strömmer att lagstiftningen måste följas upp för att säkerställa att den inte fått oönskade konsekvenser.

Bakgrunden är bland annat uppmärksammade fall där grovt kriminella kunnat byta juridiskt kön, vilket aktualiserat frågor om placering i kriminalvården och säkerheten för andra intagna.

För Ivar Arpi är detta inget som borde komma som en överraskning.

– Det här är en lag som aldrig borde ha införts. De problem som nu diskuteras var uppenbara redan från början, säger han.

En sen insikt – utan politisk utdelning Arpi menar att Moderaternas kursändring inte är ett uttryck för principfasthet, utan för att kritiken blivit politiskt svår att hantera.

– Det har vuxit fram en bred motreaktion. Inte bara från högern, utan också från feminister som av andra skäl landar i samma slutsats: det finns situationer där kvinnor måste skyddas från män. Det är en ovanlig samsyn, säger han.

Att regeringen nu hänvisar till att översynen varit planerad från början avfärdas av Arpi.

– Man inför inte lagar som man redan från start vet är problematiska. Och om man gör det, då är det rimliga att riva upp dem. Här har man drivit igenom en reform som inte löser ett tydligt avgränsat problem – och som dessutom saknar folkligt stöd.

Ett strategiskt självmål Enligt Arpi är kärnproblemet att Moderaterna placerat sig i ett politiskt ingenmansland. Genom att driva igenom lagen förlorade partiet förtroende hos borgerliga väljare som prioriterar rättsstat och trygghet – utan att vinna några nya väljare i gengäld.

– Du vinner inga väljare på den här lagen. Det finns ingen väljargrupp som efterfrågade den i den här formen, säger han.

Regeringen har å sin sida pekat på att man redan vid införandet vidtog åtgärder för att hantera riskerna, bland annat genom att ge Kriminalvården större utrymme att bortse från juridiskt kön vid placeringar. Men att frågan nu ändå behöver omprövas stärker snarare bilden av ett lagstiftningsarbete som drevs igenom utan tillräcklig konsekvensanalys.

En symbol för ett större problem Kritiken mot könstillhörighetslagen har därmed kommit att handla om mer än just juridiskt kön. För många väljare har den blivit en symbol för hur även borgerliga partier låtit identitetspolitiska reformer gå före rättssäkerhet, sunt förnuft och väljarnas förtroende.

Att Moderaterna nu försöker justera kursen kan därför uppfattas som för lite – och för sent.