KU pressar AP-chefer efter Northvolt-fiaskot Fyra vd:ar för Första till Fjärde AP-fonden kallades på torsdagen till Konstitutionsutskottet för att svara på frågor om investeringen i Northvolt – en satsning som slutade med att omkring sex miljarder kronor i pensionskapital gick förlorade.
Förhöret sker kort efter att regeringens särskilda utredning levererat skarp kritik mot det bolagsupplägg som användes för investeringen. Som Merita tidigare rapporterat ifrågasätter utredaren inte bara lämpligheten, utan konstaterar att konstruktionen i praktiken möjliggjorde en investering som AP-fondslagen är utformad för att stoppa.
Ett upplägg utan substans AP-fonderna bildade det gemensamma bolaget 4 to 1 Investments för att kunna investera i det onoterade bolaget Northvolt, trots att lagen sätter tydliga ramar för direktinvesteringar utanför börsen.
Utredningen konstaterar att bolaget saknade egen personal, saknade diversifierad portfölj och i praktiken enbart innehöll Northvolt. Det framstår därmed inte som ett reguljärt riskkapitalbolag, utan som en konstruktion för en enskild investering.
Under KU-förhöret pressades fondcheferna om hur idén uppstod.
– Vem kom med idén? frågade KU-ledamoten Lars Engsund (M).
Ingen av fondcheferna ville ge ett namn.
Fondledningarna försvarade upplägget och hävdade att det var lagligt. Regeringens utredare har dock varit tydlig med att även om juridiken kan diskuteras, var konstruktionen problematisk i förhållande till lagens syfte.
Diversifiering som aldrig blev av Upplägget uppgavs från början vara tänkt för flera investeringar. I praktiken kom det dock nästan uteslutande att användas för Northvolt – och dessutom vid ytterligare ett tillfälle.
Sjätte AP-fonden, som har särskilt mandat för onoterade investeringar, valde däremot att avstå från Northvolt med hänvisning till risknivån.
Det förstärker bilden av att riskbedömningarna skilde sig markant mellan fonderna.
Sex miljarder – och inget personligt ansvar AP-fonderna förvaltar buffertkapitalet i den allmänna pensionen. När investeringar misslyckas är det ytterst framtida pensionsutbetalningar som påverkas.
Att sex miljarder kronor gått förlorade i en enskild satsning är i sammanhanget exceptionellt. Trots detta sitter samtliga fondchefer kvar. Regeringen har inte aviserat några entlediganden eller disciplinära åtgärder.
Det är detta som nu väcker den principiella frågan.
Systemet är utformat för att minimera politisk styrning och skydda pensionskapitalet genom tydliga riskramar. När dessa ramar tänjs genom kreativa bolagskonstruktioner – och miljardbelopp går förlorade – uppstår frågan om ansvar.
Laglighet är en sak. Lämplighet och konsekvenser en annan.
När välavlönade myndighetschefer kan ta betydande koncentrationsrisk i pensionskapital utan att det får personliga följder, handlar diskussionen inte längre bara om Northvolt – utan om hur statlig styrning och ansvar faktiskt fungerar i praktiken.
KU:s granskning fortsätter under våren.
