I en gästkrönika i Göteborgs-Posten argumenterar Anna-Karin Wyndhamn för ett radikalt grepp: Att lägga ner Skolverket. Hennes förslag kommer mot bakgrund av att myndigheten återkommande motarbetat reformer som syftar till att förbättra svensk skola.
Wyndhamn menar att regeringens nya utbildningspolitiska inriktning nu öppnar för att återupprätta läraryrket, stärka ämneskunskaperna och skapa en mer evidensbaserad undervisning. Men att genomföra dessa reformer riskerar att omintetgöras av just Skolverket – en myndighet som tidigare underminerat borgerliga utbildningsreformer och klamrat sig fast vid den postmoderna kunskapssyn som försvagat svensk skola i decennier.
Hon pekar särskilt på Skolverkets roll i att sprida felaktiga idéer om inlärning, att producera undermåligt stödmaterial och att nyligen ha slösat närmare 700 miljoner kronor på en havererad digital provplattform. Det är en rad misslyckanden som enligt Wyndhamn borde få regeringen att överväga samma radikala åtgärd som dåvarande skolminister Göran Persson (S) en gång tog när han avskaffade Skolöverstyrelsen.
En idé som ligger i linje med Medborgerlig Samlings politik
Medborgerlig Samling har länge förespråkat ett radikalt omtag i skolpolitiken, med ökad frihet för skolorna och fokus på beprövad kunskap istället för politiserade pedagogiska trender. Partiet har kritiserat Skolverkets tendens att agera ideologiskt snarare än vetenskapligt och anser att svensk skola behöver befrias från överstatliga dogmer och detaljstyrning från byråkratin.
Även om Wyndhamn inte nämner Medborgerlig Samling specifikt, ligger hennes analys nära det paradigmskifte som MED förespråkar: En skola där lärarna har större mandat, där ämneskunskap prioriteras och där myndigheters klåfingrighet inte längre tillåts försvaga elevernas utbildning.
Frågan är om regeringen vågar ta ett så radikalt steg som att lägga ner Skolverket. Men om regeringen verkligen vill bryta med decennier av försämringar i skolan, är det kanske just ett sådant beslut som krävs.
