Ukrainas antikorruptionskamp urholkas – och EU står maktlöst President Zelenskyjs beslut att frånta Ukrainas främsta antikorruptionsorgan deras oberoende har utlöst de största protesterna sedan Rysslands invasion 2022. Samtidigt ökar frustrationen i väst. Beskedet uppfattas som ett svek mot de löften om reformer som banade väg för Ukrainas EU-kandidatur – och som nu riskerar att förvandlas till tomma ord.

Massiva protester trots krig och undantagstillstånd Tusentals ukrainare har trotsat både ryskt bombhot och nationellt demonstrationsförbud och samlats i Kyiv, Lviv, Odesa, Dnipro och Sumy. Många av dem är unga veteraner, återvända från fronten, som upplever att det Ukraina de kämpade för håller på att urholkas inifrån.

Plakat med budskap som “12414 låter som 1984” och “Parlamentet är fullt av parasiter” visar vidden av sveket många känner. Lagen som begränsar självständigheten för antikorruptionsbyrån NABU och den särskilda åklagarkammaren SAP innebär att dessa nu hamnar direkt under riksåklagarens och därmed presidentens kontroll.

Väst förlorar inflytande EU har uttryckt "djup oro", och flera europeiska ministrar har krävt att lagen dras tillbaka. Samtidigt växer insikten om att EU:s hävstång mot Kiev är svagare än någonsin. Fredrik Wesslau från Centrum för Östeuropastudier konstaterar att Ungerns blockad av Ukrainas medlemskapsprocess har gjort unionen tandlös.

När framtida steg mot medlemskap ändå stoppas av Viktor Orbán, minskar Ukrainas incitament att leva upp till EU:s reformkrav. Resultatet? En maktförskjutning där Ukraina, mitt i kriget, driver igenom beslut som underminerar rättsstaten – med EU som passiv åskådare.

En återgång till det gamla Ukraina? Många kritiker ser beslutet som en tillbakagång till tiden före Majdanrevolutionen 2014 – då korruptionen var institutionaliserad och politiken kontrollerades av oligarker med lojalitet mot Moskva. Det var för att bryta med det systemet som NABU och SAP skapades efter påtryckningar från EU och IMF.

Sedan dess har de bidragit till att granska toppskiktet i det politiska och juridiska systemet. Att dessa verktyg nu oskadliggörs väcker frågor om vilka som egentligen gynnas – särskilt när tidigare ministrar och till och med Högsta domstolens ordförande utretts för mutbrott.

Vad händer med Ukrainas EU-dröm? Zelensky försvarar förändringarna som ett försök att rensa ut ryskt inflytande. Men få köper förklaringen. Protesterna handlar inte bara om en lag – utan om framtiden för Ukrainas demokratiska utveckling och rättsstatens överlevnad.

”Vi slåss inte bara mot Ryssland, vi slåss mot vår egen regering”, säger en demonstrant till Radio Liberty. Och det är kanske just där den största krisen ligger: när folket börjar misstro sina egna ledare – mitt under ett existentiellt krig.

Frågan är nu inte bara hur Ukraina ska försvara sig mot yttre angrepp, utan hur man förhindrar att kampen mot korruption offras på bekvämlighetens altare – samtidigt som västvärlden tittar på med bundna händer.