Ebba Busch talade till Sveriges hjärta, men valde statens väg före individens När Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch höll sitt Almedalstal den 27 juni var det ett skickligt, känsloladdat anförande. Hon målade med stora penseldrag: världen stormar, barnen lider, männen är vilse, och Sverige måste välja en ny väg. Talet var fullt av kontraster, men den ideologiska färdriktningen var tydlig: mer stat, mer reglering, mer kontroll – för folkets eget bästa.

Vad Ebba inte sa, var lika talande som det hon sa.

Det ideologiska skiftet: KD som en statsbärande trygghetsrörelse KD positionerar sig i dag inte som en frihetsrörelse, utan som en trygghetsrörelse. Det är tydligt i partiledarens tal att Kristdemokraterna numera sätter kollektivets behov och statens ansvar före individens frihet. Alla problem i samhället – vårdköer, sociala medier, hederskultur, ensamhet – besvaras med en tydlig lösning: staten måste ta ett större grepp.

Det är ett slags socialkonservativt projekt med en moderlig hand: staten som värnar familjen, ställer krav på invandrare, förbjuder skärmtid, skyddar barnen och tar ansvar för vården – genom förstatligande, reglering och kontroll.

Vad som helt saknas i talet är individens egenmakt. Det finns inga frihetsreformer. Inga tankar om sänkta skatter, färre regler, konkurrensutsättning, valfrihet eller mindre statligt inflytande i människors vardag. Friheten är frånvarande i Ebba Buschs vision.

En svag liberal nerv – och många pekpinnar Att Busch vill förstatliga vården är kanske hennes mest radikala förslag. Men även inom kultur och teknik målas hoten i mörka färger: sociala medier måste få högre åldersgränser och åldersverifiering, eftersom barnens frihet hotas av skärmarnas lockelser. KD ser inte individens ansvar eller familjens autonomi – utan efterlyser mer övervakning och reglering.

Det är knappast liberalkonservatism. Det är en statscentrerad trygghetskonservatism där individens frihet offras för den goda statens ambitioner. Men om staten både tar ansvar för barnens skärmtid och medborgarnas vårdval, var finns då utrymmet för självbestämmande?

KD:s position lämnar plats åt en frihetlig opposition Detta är den stora politiska öppningen för Medborgerlig Samling: att tala för det som Ebba Busch utelämnade. För den personliga friheten. För marknadsekonomin. För valfriheten i vård, skola och omsorg. För principen om att staten inte ska lösa varje problem – och framför allt inte genom mer tvång, mer beskattning och mer styrning.

  • Där KD talar om barnens bästa, talar MED om familjens rätt att själva välja.

  • Där KD talar om nationella garantier, talar MED om personligt ansvar och privata lösningar.

  • Där KD vill att staten ska ta över, vill MED att staten ska backa.

Väljarna kommer till sist att ställas inför ett val: trygghet i kollektivets kalla famn – eller frihet med ansvar.