USA:s handelskrig har ritat om spelplanen. Trots det presenteras vårändringsbudgeten som om läget vore oförändrat – med ROT-avdraget som största åtgärd. Men mellan raderna förbereder regeringen svenska folket på något helt annat: krigsekonomi.

ROT som symbolpolitik i en skakig värld När Elisabeth Svantesson i dag lade fram regeringens vårbudget var det med ett tydligt huvudnummer: ett tillfälligt höjt ROT-avdrag till 50 procent, till en kostnad av 4,35 miljarder kronor. Det beskrivs som en satsning för att skapa jobb i byggsektorn, och presenteras som regeringens främsta konjunkturåtgärd.

Men samtidigt tvingas finansministern – öppet – erkänna att återhämtningen har avbrutits. Den budget som nu presenteras baseras på prognoser från början av mars, innan USA:s president inledde ett globalt handelskrig som drastiskt försämrat utsikterna.

Den kanske mest ärliga meningen i hela presentationen kommer från Svantesson själv: “Vi såg en viss återhämtning i december, den verkar nu förstörd av en politik som förs långt härifrån.”

ROT-miljarderna lever – trots att verkligheten ändrats Budgeten innehåller totalt 11,5 miljarder kronor i nya satsningar. Att nästan hälften av detta – 4,35 miljarder – fortfarande är vikta för ROT, trots att hela konjunkturscenariot havererat, väcker frågor. Vilken funktion fyller egentligen ROT i detta läge? En arbetsmarknadsåtgärd? Ett konjunkturstöd? Eller bara ett tryggt sätt att blidka kärnväljarna?

Kritiken från oppositionen gäller att hushållen lämnas utan stöd. Men det större problemet är kanske att regeringen agerar på gårdagens verklighet – samtidigt som den påstår sig förbereda sig för morgondagens.

Mellan raderna: Sverige ställer om till krigsekonomi Det verkligt intressanta i budgetdokumenten återfinns inte i ROT-tabellerna, utan i avsnittet med den torra rubriken: ”Säkerhetsläget motiverar en tillfällig avvikelse från målet för det offentliga sparandet.”

Här öppnar regeringen för att ta upp hundratals miljarder kronor i lån under kommande år, med syftet att kraftigt rusta upp det militära försvaret. Den svenska budgetdisciplinen – som länge varit en borgerlig stolthet – pausas.

Statsskulden ska växa. Balanskravet skjuts upp. Och målet är att först efter 2035 kunna hantera försvaret inom ordinarie budgetramar igen. Kort sagt: Sverige ställer in sig på ett nytt ekonomiskt paradigm – där det offentliga sparandet offras för nationell säkerhet.

Ett överspelat dokument i stormens öga Kristoffersons analys i TV4 är tydlig: “Det är inte lätt att vara finansminister i dessa tider.” Det må stämma. Men det gör det desto viktigare att visa tydlighet – inte bara i pressträffar, utan i handling.

Just nu är vårändringsbudgeten ett dokument som talar två språk: ett som låtsas att Sverige är på väg ut ur en lågkonjunktur, och ett som förbereder landet för en exceptionell period av upplåning, militär upprustning och ekonomisk oro.

I centrum av denna diskrepans står ett ROT-avdrag som känns alltmer som politiskt brus – när det som egentligen behövs är en ny berättelse om var Sverige är på väg.