Åkesson går till förnyad attack mot TV4:s "Trollfabriken" Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson fortsätter att hårt kritisera TV4:s Kalla fakta-granskning av partiets kommunikationsarbete. I Ekots lördagsintervju beskriver han granskningen som ett propagandamästerverk – av det slag som skulle gjort den nazistiske propagandaministern Joseph Goebbels stolt.
– Den värsta propagandaministern i Nazityskland skulle nog vara stolt över det här propagandamästerverket, säger Åkesson.
Anonyma konton och humor – inte hat? Bakgrunden är Kalla faktas uppmärksammade programserie Undercover i Trollfabriken, där en reporter i hemlighet anställdes på SD:s kommunikationsavdelning och kartlade arbetet med anonyma konton på sociala medier.
Åkesson avfärdar i intervjun allvaret i anklagelserna. Han menar att de anonyma kontona i huvudsak sysslade med humor och att partiet sedan länge rensat bort anonyma konton från sina kanaler, inklusive Tiktok.
– Man kan tycka att det var fel, jag tycker själv att det är en gråzon, absolut, säger Åkesson.
Han menar vidare att TV4:s rapportering inte lyckades bevisa någon systematisk spridning av hat eller hot, utan i stället dramatiserade materialet för att svartmåla partiet inför EU-valet 2024.
TV4 svarar: "Obegripligt och oroväckande" Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare för Kalla fakta, slår tillbaka mot Åkessons uttalanden i en kommentar till SVT.
– Det är beklagligt och oroväckande när partiledaren för ett av Sveriges största partier jämför Kalla faktas avslöjande med nazistpropaganda, skriver Malmberg.
Han anser att Åkessons retorik, ett år efter avslöjandet, visar ett "djupt förakt för medias roll i vårt demokratiska samhälle" och kallar påståendena om en påverkansoperation "naturligtvis en lögn".
Kritiken mot mediernas roll hårdnar Jimmie Åkessons utspel sätter åter ljuset på en växande misstro mot svenska medier inom stora delar av väljarkåren. Hans paralleller till nazistisk propaganda är drastiska – men de pekar på en känsla bland många borgerliga och nationalistiska väljare att journalistiken i Sverige ofta spelar en partisk roll, särskilt i valrörelser.
Frågan kvarstår: Var går gränsen mellan granskande journalistik och politisk aktivism? I takt med att misstron mot etablerade medier ökar, blir denna fråga allt mer akut – inte bara för SD, utan för hela Sveriges demokrati.
