Försäkringskassan: 3,6 miljarder i välfärdspengar till gäng – staten finansierar brottsligheten En ny rapport från Försäkringskassan visar att omkring 4 000 personer i gängkriminella miljöer får sin huvudsakliga försörjning från bidrag – främst sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsstöd. Totalt har 3,6 miljarder kronor betalats ut till individer som enligt polisens definition är aktiva eller nära kopplade till gängkriminalitet.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) kallar uppgifterna för “häpnadsväckande och djupt provocerande”:

“Våra gemensamma välfärdspengar ska gå till dem med störst behov. I stället hamnar de i kriminellas fickor och göder gängkriminaliteten.”

Bidragsbrott som livsstil Rapporten visar hur välfärdssystemet missbrukas systematiskt. Vanliga metoder är oriktiga läkarintyg, skenseparationer, eller falska intyg om arbetsförmåga. I många fall har bidragsbrotten pågått i åratal utan upptäckt – trots att flera av personerna samtidigt förekommer i polisens underrättelseregister över gängmiljöer.

Det innebär att staten finansierar de nätverk man samtidigt försöker bekämpa.

Ett system utan konsekvens Regeringen uppskattar att mellan 15 och 20 miljarder kronor varje år betalas ut felaktigt från välfärdssystemen – hälften bedöms vara rena bidragsbrott. Trots det döms bara en bråkdel av de skyldiga. Av tiotals miljarder i felaktiga utbetalningar polisanmäls omkring tio procent.

“Ska vi knäcka gängen måste vi strypa den här tillförseln av skattemedel,” säger Tenje.

Regeringen hoppas nu på att den sekretessrivande lagstiftning som träder i kraft i december ska underlätta samarbete mellan myndigheter. Men lagändringar räcker inte långt om själva systemet bygger på tillit utan kontroll.

När välfärdsstaten matar kriminaliteten Att tusentals gängkriminella kunnat leva på bidrag i åratal är inte bara ett rättssäkerhetsproblem – det är ett systemhaveri. Den svenska välfärdsstaten har förvandlats till en inkomstkälla även för dem som aktivt angriper samhället.

När staten sätter utbetalning före uppföljning, och tillit före kontroll, blir resultatet moralisk upplösning:

  • De laglydiga försörjer de kriminella,
  • de arbetande betalar för dem som förstör deras trygghet,
  • och rättvisan ersätts av en självfinansierande ond cirkel.

Frihetligt perspektiv: återta kontrollen över välfärden Frågan är inte längre hur mycket staten ska betala – utan till vem. Ett system som gör det möjligt för tungt kriminella att leva på bidrag har tappat sin legitimitet.

Den frihetliga lösningen är inte fler kontroller, utan mindre system: en välfärd som fokuserar på kärnuppgifter och låter människor behålla mer av sina egna pengar – i stället för att bygga upp byråkratier som finansierar dem som bryter mot lagen.