360 000 i Sverige – ingen vet varför Över 360 000 personer som folkbokfört sig i Sverige saknar registrerad grund för bosättning. De finns i statistiken – men utan angivet skäl till varför de är här.
Siffrorna kommer från en kartläggning av internationell kompetens i storstadsregionerna. Rapportförfattarna beställde specialunderlag från SCB för att få en samlad bild av invandrad arbetskraft mellan 2013 och 2023. Resultatet visar att omkring 600 000 personer flyttade till storstadsregionernas arbetsmarknader under perioden, exklusive asylinvandring.
Av dessa hade cirka 75 000 arbete registrerat som grund för bosättning, 32 000 studier och 130 000 var medföljande. Men den största gruppen – omkring 360 000 personer – återfanns i kategorin ”oklar anledning”.
Fri rörlighet – men utan överblick Den stora majoriteten i gruppen är EU-medborgare. Efter att kravet på registrering av uppehållsrätt avskaffades 2014 behöver EU-medborgare inte längre prövas av Migrationsverket vid längre vistelser. Uppehållsrätten uppstår automatiskt om villkoren är uppfyllda.
När en EU-medborgare folkbokför sig hos Skatteverket uppges visserligen ett skäl till flytten. Men uppgiften lagras inte på ett sätt som gör den tillgänglig för statistiska analyser. SCB saknar därför systematiska uppgifter om varför dessa personer befinner sig i landet.
Myndigheterna bekräftar att ingen rutinmässigt följer upp vad EU-medborgare gör efter tre månader i Sverige. Polisen kan genomföra inre utlänningskontroller, men det finns inget generellt uppföljningssystem.
Även tredjelandsmedborgare i kategorin I gruppen med ”oklar anledning” finns även medborgare från länder utanför EU, uppskattningsvis 15–20 procent av totalen. För dessa krävs normalt arbetstillstånd eller annat uppehållstillstånd via Migrationsverket.
Hur de hamnar i kategorin är oklart. Varken rapportförfattarna eller berörda myndigheter kan fullt ut förklara det.
Samtidigt pågår politiska förhandlingar om lönegolv för arbetskraftsinvandrare och vilka yrken som ska undantas. Diskussionen rör vilka som ska få komma hit – medan frågan om vilka som redan är här förblir delvis obesvarad.
Konsekvenser för planering och kontroll Bristen på överblick påverkar både näringsliv och offentlig sektor. Företag efterfrågar kunskap om vilken kompetens som finns tillgänglig. Kommuner och regioner behöver underlag för att planera skola, bostäder och välfärd.
Skatteverket uppskattar dessutom att mellan 110 000 och 185 000 personer kan vistas i Sverige utan att vara korrekt registrerade. Det handlar om det som ibland kallas skuggsamhället.
Regeringens utredning om registrering av EES-medborgare föreslår nu att Sverige återinför ett krav på registrering vid vistelser längre än tre månader, med skärpta identitetskontroller och bättre informationsutbyte mellan myndigheter.
En systemfråga Sverige har under lång tid kombinerat generös rörlighet med begränsad uppföljning. Den fria rörligheten inom EU är en grundprincip – men den administrativa kapaciteten att följa befolkningsförändringar har inte utvecklats i samma takt.
När hundratusentals människor finns i statistiken utan angivet skäl till bosättning uppstår en grundläggande fråga: kan staten styra något den inte fullt ut kan mäta?
Debatten om migration handlar ofta om inflöden. Den här rapporten pekar på en annan dimension – bristande kontroll av den redan etablerade närvaron av utlänningar i Sverige.
