Staten fortsätter svälla – 22 byråkrater om dagen Den svenska staten växer – snabbt. Under 2024 anställdes närmare 8 000 nya personer i statliga myndigheter. Det motsvarar i genomsnitt 22 nya statliga tjänster varje dag.

Sedan 2008 har antalet statligt anställda, mätt i helårsekvivalenter, ökat från cirka 190 000 till 261 000. Det är en ökning med 37 procent. Under samma period växte befolkningen med omkring 14 procent.

Siffrorna presenteras i rapporten 22 byråkrater om dagen av Adam Danieli, idéchef på Timbro.

En expansion utan tydlig förklaring En del av ökningen kan förklaras av politiska prioriteringar. Polisen, Kriminalvården och Försvarsmakten står för omkring 21 000 av de drygt 70 000 nya tjänster som tillkommit sedan 2008.

Men merparten av tillväxten saknar en motsvarande politisk reform eller ett tydligt utökat åtagande.

Enligt rapporten har staten vuxit inom samtliga verksamhetsområden – även där uppdrag och ansvar i huvudsak varit oförändrade.

Under 2024 ökade staten med 3 procent på ett år. Om samma takt håller i sig passerar Sverige 300 000 statligt anställda före 2030.

Myndigheter som växt kraftigt Flera exempel lyfts fram i rapporten:

  • Skolverket har ökat från cirka 400 till omkring 1 000 anställda sedan 2010 – trots att myndigheten inte bedriver undervisning.
  • E-hälsomyndigheten har vuxit från omkring 100 till 500 anställda på tio år.
  • Trafikverket har gått från knappt 7 000 till närmare 12 000 anställda, trots att myndigheten främst upphandlar – inte utför – underhåll.
  • Folkhälsomyndigheten ökade från cirka 350 till 550 anställda, där hela ökningen skedde före pandemin.

Enligt Danieli är det svårt att se motsvarande förbättringar för medborgarna.

Sverige sticker ut i Norden Jämförelsen med våra grannländer är talande.

Sedan 2010 har:

  • Finland minskat sin statsförvaltning med omkring 4 procent.
  • Norge ökat med cirka 4 procent.
  • Danmark ökat med cirka 13 procent.
  • Sverige: plus 37 procent.

Kostnaden: 50 miljarder per år En grov uppskattning i rapporten pekar på att personalökningen motsvarar omkring 50 miljarder kronor i årliga kostnader, baserat på en genomsnittlig kostnad per årsarbetskraft.

Därtill kommer indirekta kostnader – ökade regelkrav, administration och tillsyn som påverkar företag, kommuner och enskilda.

Varför växer staten? Rapporten pekar på flera tänkbara förklaringar:

  • Myndigheter har incitament att växa snarare än krympa.
  • Budgetsystemet uppmuntrar inte sparande – medel som inte används riskerar att minska kommande anslag.
  • Nya myndigheter signalerar handlingskraft politiskt.
  • Avgiftsfinansiering gör det möjligt att expandera utan att det syns tydligt i statsbudgeten.
  • Tillgången på kvalificerad administrativ arbetskraft har ökat kraftigt.

Danieli varnar också för att “beredskap” riskerar att bli nästa stora expansionsområde, särskilt inom cybersäkerhet och exportkontroll.

Förslag: anställningsstopp och sammanslagningar Rapporten föreslår bland annat:

  • Anställningsstopp i staten.
  • Principen “en in, en ut” för nya myndigheter.
  • Avveckling eller sammanslagning av ett 40-tal myndigheter.
  • Tydligare redovisning av kärnuppdrag kontra sidouppdrag.

Bland de myndigheter som föreslås avvecklas eller inordnas i andra återfinns Jämställdhetsmyndigheten, Klimatpolitiska rådet, Folkhälsomyndigheten och E-hälsomyndigheten.

Fungerar staten bättre? En central fråga i rapporten är enkel: Får medborgarna bättre service i dag än för femton år sedan?

Kortare handläggningstider? Effektivare brottsbekämpning? Snabbare tillståndsprocesser?

Den offentliga debatten har länge fokuserat på antalet myndigheter. Mindre uppmärksammat är att personalstyrkan vuxit kraftigt – utan att antalet myndigheter nödvändigtvis blivit fler.

När staten växer snabbare än befolkningen uppstår en principiell fråga om riktning och prioritering. Är det ett uttryck för ett medvetet politiskt vägval – eller för en förvaltning som växer av egen kraft?

Det är en diskussion som lär bli svår att undvika när kostnaderna fortsätter att stiga.