Finsk studie: Kraftig ökning och kvarstående psykisk ohälsa Antalet unga som söker vård för könsdysfori har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Samtidigt visar en ny finsk registerstudie att en stor andel av de behandlade fortsatt har omfattande psykiatriska problem efter insatserna.

Studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica, omfattar samtliga ungdomar under 23 år i Finland som mellan 1996 och 2019 sökt specialiserad könsidentitetsvård. Totalt ingick 2 083 patienter, vars uppgifter jämfördes med en matchad kontrollgrupp.

Tydlig ökning – särskilt bland flickor Under studiens första 15 år registrerades 186 patienter. Under de sista nio åren steg antalet till 1 897. Ökningen bestod till största delen av unga kvinnor som sökte maskuliniserande behandling.

Av de totalt 2 083 patienterna var cirka 77 procent unga kvinnor. Forskarna beskriver utvecklingen som markant och koncentrerad till senare år.

Liknande mönster har noterats i andra länder. En norsk studie från 2025 visade motsvarande ökning och en tydlig överrepresentation av flickor. Även den brittiska Cass Review pekade på en snabb förändring i patientgruppen.

Psykiatrisk sjuklighet vanlig Studien visar att psykiatriska diagnoser var vanliga redan före kontakt med könsidentitetsvården – och ökade ytterligare efter behandling.

Under de tidiga åren hade knappt var fjärde patient dokumenterad psykiatrisk problematik före remiss. Efter 2011 hade andelen stigit till närmare hälften redan innan behandling.

Vid uppföljning två år efter behandling hade 61,7 procent av patienterna haft kontakt med specialistpsykiatrin, jämfört med 14,6 procent i kontrollgruppen. Risken för framtida psykiatrisk sjukdom bedömdes vara tre till sex gånger högre än i jämförelsegruppen.

För dem som genomgick feminiserande behandling steg andelen med psykiatrisk sjuklighet från 9,8 procent före remiss till 60,7 procent vid uppföljning. För maskuliniserande behandling ökade siffran från 21,6 till 54,5 procent.

Forskarna: Komplex bakgrund Forskarna pekar på att den höga graden av psykisk ohälsa kan tyda på att könsdysfori i många fall samexisterar med eller kan vara sekundär till annan psykiatrisk problematik.

Professor Hugo Lagercrantz, chefredaktör för Acta Paediatrica, säger i en kommentar att patientgruppen i hög grad har psykiatriska problem och att dessa inte tycks minska efter hormonell eller kirurgisk behandling.

Han pekar också på den kraftiga ökningen bland flickor och på en möjlig koppling till sociala medier, även om studien i sig inte analyserar orsakerna bakom ökningen.

En pågående internationell omprövning Utvecklingen har de senaste åren lett till förändrade riktlinjer i flera länder. I Storbritannien rekommenderade Cass Review en mer försiktig och individualiserad vårdmodell för minderåriga. I de nordiska länderna har diskussionen om indikationer, psykiatrisk samsjuklighet och långsiktiga uppföljningar intensifierats. Den finska studien bidrar nu med registerdata som ytterligare belyser patientgruppens komplexa psykiatriska situation.

Frågan som väcks är inte enbart hur könsdysfori ska behandlas – utan hur vården bäst möter en snabbt växande och psykiatriskt sårbar grupp unga människor.