En månads fängelse ska räcka Regeringen och Sverigedemokraterna vill göra det betydligt enklare att utvisa utländska medborgare som begår brott i Sverige.

Huvudregeln ska bli att alla som döms till straff strängare än böter – exempelvis en månads fängelse – också ska dömas till utvisning.

I dag krävs i normalfallet minst sex månaders fängelse, eller särskild återfallsrisk, för att utvisning ska bli aktuell.

– Det är helt enkelt slutdaltat, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling beskriver förändringen som att ”silkesvantarna plockas av”.

Från 500 till 3 000 utvisningar Enligt regeringen leder de nya reglerna till en kraftig ökning av antalet brottsutvisningar.

I dag döms cirka 500 personer per år till utvisning på grund av brott. Bedömningen är att siffran kan öka till omkring 3 000.

Bakgrunden är att endast 6,3 procent av alla domar strängare än böter mot utlänningar i dag kombineras med utvisning.

Med den nya ordningen ska utvisning vara huvudregel – inte undantag.

Åklagare ska dessutom få en lagstadgad skyldighet att yrka på utvisning i relevanta fall.

Verkställighet prövas senare En annan förändring gäller domstolarnas bedömning av verkställighetshinder.

I dag kan domstolar avstå från att döma till utvisning om det finns hinder mot att verkställa beslutet, exempelvis om hemlandet inte tar emot personen.

Enligt förslaget ska den bedömningen i stället göras efter avtjänat straff. Själva utvisningsbeslutet ska alltså inte falla bort på grund av osäker verkställighet.

Samtidigt ska kraven för att anknytning till Sverige ska väga tyngre än skäl för utvisning skärpas.

Även de särskilda skydd som i dag gäller för personer som kommit till Sverige före 15 års ålder föreslås tas bort.

Del av paradigmskiftet Förslaget beskrivs av regeringen som en del av det migrationspolitiska skifte som inleddes efter valet 2022.

Redan då genomfördes skärpningar, men antalet brottsutvisningar har inte ökat nämnvärt sedan dess.

Nu markeras en tydligare koppling mellan brott och rätten att vistas i landet.

– Kommer man till Sverige för att begå brott, då väljer man bort att vara en del av vårt land, säger Forssell.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 september 2026.

Varför nu? Frågan som ställs i den politiska debatten är varför förslaget kommer först nu.

Tidöavtalet har varit känt sedan 2022 och frågan om brottsutvisningar har länge varit central i migrationspolitiken.

Regeringen hänvisar till utredningsarbete och behovet av att säkerställa att lagändringarna är förenliga med internationella åtaganden.

Samtidigt är det tydligt att reformen kommer att få stor symbolisk betydelse.

Om antalet utvisningar faktiskt ökar i den omfattning som regeringen räknar med återstår att se.

Det är där det utlovade paradigmskiftet i praktiken kommer att prövas.