Svensk gängledare fast i Turkiet – avslöjar systemhål i kampen mot gängbrott Gängledaren Ismail ”Jordgubben” Abdo har gripits i Turkiet – tillsammans med flera andra svenskar med koppling till grov organiserad brottslighet. Men trots att han varit internationellt efterlyst och misstänks för att ha beordrat mord, kommer han inte att utlämnas till Sverige. Skälet? Han är turkisk medborgare.
Internationellt samarbete bar frukt Den uppmärksammade insatsen den 4 juli genomfördes efter ett långvarigt underrättelsesamarbete mellan svensk och turkisk polis. Ismail Abdo – tidigare en nyckelperson i det ökända Foxtrotnätverket – greps i staden Adana tillsammans med andra svenskar med koppling till kriminella nätverk.
Turkiska myndigheter har enligt uppgift beslagtagit fastigheter, bilar och banktillgångar till ett värde av över 360 miljoner kronor. Samtidigt utreds Abdo för misstänkta brott i Turkiet – inte för de brott han är häktad för i Sverige.
Abdo förblir utom räckhåll för svenska domstolar Trots svensk efterlysning och bevisning för bland annat narkotikabrott och anstiftan till mord kan Abdo inte utlämnas. Turkiets konstitution förbjuder utlämning av egna medborgare.
– Han är turkisk medborgare och kan därför inte utlämnas från Turkiet, bekräftar Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.
Detta skapar en växande frustration hos svensk polis och åklagare, då flera gängledare nu gömmer sig i Turkiet med medborgarskap som skydd.
Korruption och gängturism Fallet med Ismail Abdo är inte unikt. Turkiet har på senare år blivit en fristad för internationella kriminella, enligt Turkietkännaren Paul Levin. Han pekar på utbredd korruption, mutbar polis och möjligheten att köpa turkiskt medborgarskap genom investeringar som nyckelförklaringar.
– Det är ett systemhål i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det går att fly rättvisan med ett pass och en väska pengar, kommenterar en högt uppsatt svensk säkerhetskälla till Merita.
Sverige exporterar sin gängkris Trots politikernas löften om att stoppa gängen, visar gripandet i Turkiet att Sveriges inhemska problem nu blivit en internationell angelägenhet. Svensk gängbrottslighet förgrenar sig inte bara till Balkan, utan även till Turkiet – där svensk rättsstat står maktlös så länge dubbla medborgarskap skyddar gärningsmännen.
Det väcker frågor om hur Sverige ska hantera dessa fall framöver. Många kräver att regeringen sätter press på Turkiet – men i realiteten har Sverige svagt förhandlingsläge.
Frågan återstår: Hur ska rättsstaten hantera gängledare som styr från skyddade adresser utomlands – och hur kunde det gå så här långt?
