Region Skåne satsar på kritiserat journalsystem – miljardupphandlingar fortsätter väcka misstankar Trots varningar om haverier, patientsäkerhetsrisker och miljardkostnader går Region Skåne vidare med att införa det hårt kritiserade journalsystemet Millennium. Beslutet väcker frågor om hur gigantiska offentliga IT-upphandlingar hanteras – och om politiska intressen spelar in.
När Västra Götalandsregionen införde Millennium hösten 2024 tog det bara tre dagar innan systemet kraschade och verksamheten tvingades återgå till det gamla systemet. Problemen kostade miljarder och orsakade avvikelser som innebar risk för allvarliga vårdskador.
Trots detta planerar Region Skåne nu att rulla ut samma system. Regionledningen menar att de är bättre förberedda än Västra Götaland, men experter är skeptiska. Johan Magnusson, professor i informationssystem vid Göteborgs universitet, varnar:
– Det kommer att smälla rejält.
Ett mönster av riskfyllda jätteaffärer Millennium-debaclet är inte en isolerad händelse. Svenska regioner har under senare år genomfört några av landets största offentliga IT-upphandlingar – ofta värda tiotals miljarder – där tekniska problem, dåliga användarupplevelser och skenande kostnader återkommer.
I februari rapporterade Sveriges Radio om Region Stockholms rekordupphandling av nytt journalsystem, värd över tio miljarder kronor. Där stod systemet Cosmic som favorit, med tidigare statsministern Göran Persson (S) som delägare och rådgivare. Upphandlingen kantades av oro inom vården, teknikkritik och misstankar om läckor av känslig information, vilket ledde till en sekretessbelagd internutredning.
Även om utredningen inte fann bevis för otillbörlig informationsdelning, har uppgifterna väckt frågor om transparens och risk för intressekonflikter när toppolitiker och tidigare makthavare har ekonomiska band till leverantörerna.
”Rent seeking” på hög nivå Problemet handlar inte bara om dålig upphandlingsteknik, utan också om själva incitamentsstrukturen. När miljardavtal fördelas bland en handfull leverantörer med starka politiska nätverk, ökar risken för så kallad rent seeking – där privata aktörer och deras politiska kontakter konkurrerar om att tillskansa sig ekonomiska fördelar genom politiska beslut snarare än genom att leverera bäst produkt.
I praktiken innebär det att upphandlingarna blir politiskt känsliga maktspel, snarare än rationella, konkurrensutsatta processer som sätter vårdens behov först.
Patientsäkerheten i skuggan För vårdpersonalen är frågan mindre ideologisk och mer praktisk: de behöver ett stabilt, användarvänligt och patientsäkert system. Men gång på gång visar erfarenheterna att när miljardupphandlingarna kraschar – är det personalen och patienterna som får ta smällen, medan leverantörerna sällan bär det ekonomiska ansvaret.
Frågan som allt fler ställer sig är om det offentliga klarar av att hantera den här typen av megakontrakt utan att politiska och ekonomiska särintressen tar överhanden.
